Hybris bakom Northvolts kris
Att ett företag som gör av med två miljarder i månaden kan hamna i problem borde inte komma som en överraskning. Ansvaret för Northvolts kris faller tungt på grundarna och miljardärerna Harald Mix och Peter Carlsson. Deras hasardspel försvårar för alla de entreprenörer som försöker rädda klimatet.
Hur vet man att ett företag är ett högriskprojekt? När statsministern avkrävs kommentarer när det börjar gå dåligt.
På måndagen, när Northvolt meddelade att ytterligare 1 600 anställda måste lämna bolaget, förklarade Ulf Kristersson att det inte är aktuellt för staten att gå in med pengar i det krisande bolaget.
”Det finns inga garantier för att varje företag eller ny teknologi lyckas”, sade Kristersson till Ekot.
Det har han väldigt rätt i. Att ett nystartat bolaget kan gå lite knackigt i början är fullständigt normalt.
Så varför får då Northvolts problem så stora rubriker och blivit till en fråga som enligt Ulf Kristersson har diskuterats på regeringsnivå mellan Sverige och Tyskland?
Därför att det är en satsning som är ett par tusen gånger större än en normal start-up.
Totalt har Northvolt tagit in 150 miljarder kronor från investerare vilket gör det till Europas största onoterade företag. Med offentliga bidrag och lånegarantier hamnar den satsade summan på över 200 miljarder, även om alla pengar ännu inte är utbetalda.
Grundarna av Northvolt, riskkapitalisten Harald Mix och Peter Carlsson, den senare med bakgrund på Tesla, lyckades länge lura i omvärlden att Northvolt var ett lågriskprojekt: omättlig efterfrågan på batterier, stora förbeställningar från kunder och välrenommerade investerare. Vad kunde gå fel?
Mycket, uppenbarligen.
I själva verket är det och har alltid varit en riskfylld satsning.
Northvolt blöder enorma summor pengar.
Under 2023 investerade bolaget över 2 miljarder kronor varje månad.
Intäkterna under hela förra året var drygt 100 miljoner i månaden.
Det är en matematik som gör Northvolt extremt beroende av att hela tiden tillföras mer pengar. Och därmed gjort det sårbart för minsta bakslag.
Harald Mix och Peter Carlssons affärsidé verkar ha byggt på att allt skulle gå enligt plan.
Northvolt har haft en överambitiös och dyr expansionsplan i flera länder samtidigt, innan ens produktionen i Skellefteå kommit igång.
Det är en övertro på den egna förmågan som gränsar till ren hybris. I verkligheten, bortom glassiga prospekt till investerare och kommunpolitiker, kan saker och ting förändras.
Och det har de gjort för Northvolt.
Mycket är bolagets eget fel. Produktionen har brottats med stora problem som inneburit förseningar, sura kunder och flera uppmärksammade olycksfall.
Annat beror på omvärlden. Marknaden för batterier har svalnat betänkligt i takt med att efterfrågan på elbilar fallit. Även andra batteribolag har problem.
Allt detta har blottat hur hårt Northvolt har spänt sin båge.
Det märkligaste med bolagets kris är att detta borde ha varit uppenbart redan från början.
Bland investerarna finns några av de mest respekterade i världen, som investmentbanken Goldman Sachs och stora pensionsfonder.
De verkar ha förtrollats av Harald Mix och Peter Carlsson som haft mycket att tjäna på Northvolts snabba expansion.
Harald Mix har enligt vad Aftonbladet erfar investerat mindre än 200 miljoner i Northvolt och äger knappt åtta procent av bolaget, en aktiepost som enligt bolagets senaste värdering är värd nio miljarder.
Peter Carlsson, som äger sju procent av aktierna, har enligt Dagens Industri sålt aktier för 200 miljoner de senaste åren.
Räkna med att övriga investerare som skjutit till miljarder kommer att sätta hård press på Harald Mix och Peter Carlsson för att de ska pytsa in mer av sina egna pengar.
Men även om de gör det räcker det inte långt. Northvolt behöver tiotals miljarder.
Så vem ska komma till undsättning?
Största ägare är jätten Volkswagen, men de har egna problem just nu och ska lägga ned fabriker i Tyskland. Att skjuta in mer pengar i ett svenskt projekt skulle inte bli populärt på hemmaplan.
Goldman Sachs är näst största ägare, men har inte precis någon emotionell koppling till vare sig Northvolt eller Sverige. Andra storägare är en rad pensionsfonder inklusive 1-4 Ap-fonden. Ska de riskera ännu mer av pensionärernas pengar? Det är inte självklart.
Riksgälden har ställt ut kreditgarantier till Northvolt på sammanlagt 15 miljarder. De garanterade lånen är ännu inte utnyttjade men det betyder inte att skattebetalarna kan slappna av.
Att Riksgäldens generaldirektör Karolina Ekholm enligt Dagens Industri står i tät sms-kontakt kring utvecklingen i Northvolt är en indikation på det.
En betydligt större fråga än de statliga miljarderna är hur en eventuell krasch kommer att slå mot Skellefteå där Northvolt utgör en bärande del i kommunens framtid.
Eller som den fackliga ombudsmannen Pierre Pettersson säger till tidningen Arbetet: ”Om det skiter sig kommer Skellefteå bli det största ökenlandskapet i Norrland”.
Northvolt kan fortfarande överleva.
Men bolagets övermod kommer att göra det svårare för andra företag att få in pengar till idéer som syftar till att bromsa klimatförändringarna.
Det är ett väldigt högt pris att betala.