Europas väder ledde till köldknäpp på Grönland

Ihållande värmeböljor över Europa gav en köldknäpp över havet runt delar av Grönland. Det påverkade i sin tur en av de stora glaciärerna.

– Vi såg att den smälte mindre, säger forskaren Rebecca McPherson.

På nordöstra Grönland finns två enorma isflöden, som transporterar is från fastlandet ut till kusten. Det rör sig om Zachariæ Isstrøm och Nioghalvfjerdsbræ, som också kallas 79NG.

Men forskarna har noterat stora skillnader mellan glaciärerna. Zachariæs istunga, den delen som sticker ut över havet, kollapsade helt 2012.

– Det var väldigt dramatiskt. Men 79NG har samtidigt lyckats behålla sin istunga, så uppenbarligen är det något som skett där, säger oceanolog Rebecca McPherson vid tyska Alfred Wegener-institutet.

Så varför smälte den ena glaciären så drastiskt – medan dess granne klarade sig betydligt bättre? För att hitta svaret blickade McPherson och hennes kollega mot vad som händer i Europa.

Tvingar ned kall luft

Under 2018 till 2021 inträffade så kallade atmosfäriska blockeringar över Europa. Det innebär att ett högtryck låser sig fast över delar av kontinenten, vilket gör att lågtrycken inte kommer fram den vägen.

– När det sker så tvingar det mer och kallare luft från Arktis som leder till att havstemperaturen sjunker. Men det bromsar också inflödet av varmt vatten från Framsundet mellan Grönland och Svalbard.

När det kallare vattnet gled in under 79NG:s is gjorde det att avsmältningen minskade.

Fortsatta problem

Fyra år är inte mycket i en glaciärs liv, som normalt mäts över årtionden. På sikt värms havet till följd av klimatförändringarna, och 79NG väntas fortsätta smälta och bidra till havshöjningar och riskerar att förändra havens rörelser.

– Vi ser fortfarande den här betydande långsiktiga uppvärmningstrenden i Västra Spitsbergsströmmen, som värmts nästan en hel grad de senaste 25 åren, säger McPherson.

Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, tycker att det är intressant att studien visar på sambandet mellan atmosfären, havet och glaciärerna.

Förhoppningen är att studien ska leda till bättre prognoser för glaciärsmältningen.

– Vi behöver fler observationer för att förstå hur de här processerna går till, så att vi kan förbättra våra modeller för att verkligen förstå hur systemen hänger ihop och hur de kan förändras i framtiden, säger hon.