Carita, 46, knivhöggs av sitt ex – inför ögonen på dottern
”Jag förstod att stannar jag med honom så kommer jag dö”
Uppdaterad 2021-04-12 | Publicerad 2021-04-10
Carita hade lämnat sin våldsamma partner och han hade dömts för misshandeln av henne. Men hon fruktade för dagen han skulle bli fri.
Tre veckor efter att han släppts attackerade han henne med kniv, inför deras gemensamma dotter – sedan socialtjänsten berättat för honom var hon fanns.
– När han kommer ut tänker jag inte gå under jorden, det är inte jag och min familj som ska behöva gömma oss, säger Carita.
Carita knivhöggs av sitt ex: ”Jag böjer mig fram, då skär han mig i kinden”Carita, 46, hade på ett sätt tur. Hon överlevde. Men hon kunde lika väl ha blivit en av de 16 kvinnor som år 2019 mördades av en man de har eller har haft en relation med.
När hon låg på parkeringsplatsen utanför familjerättens kontor i Lilla Edet samtidigt som hennes ex matade knivhugg och sparkar mot hennes kropp var hon ganska övertygad om att hon inte skulle överleva.
I bilbarnstolen satt Caritas ett och ett halvt år gamla dotter och gallskrek.
– Jag hörde min dotter och försökte backa undan från bilen så han inte skulle råka skada henne. Då tappade vi båda balansen och han tappade kniven. Då fortsatte han med sparkar men sen blir det svart för mig, säger Carita.
Avtjänar tioårigt straff
I dag bor Carita i en lägenhet i Trollhättan med sina yngsta barn och katt. Över hennes vänstra kind löper ett ärr som varje dag påminner henne om det som hände.
Hennes ex-partner avtjänar ett tio år långt straff för mordförsöket på henne på den där parkeringsplatsen i augusti 2019.
Dottern har blivit tre år gammal. I förundersökningen dokumenterade poliser på plats hur mammans blod skvätt på dotterns arm och på barnstolen där hon satt, men i dag minns flickan ingenting av vare sig attacken eller sin pappa.
Men Carita minns allt. Och precis som för många andra i hennes situation, började det inte med en kniv.
– Vi träffades 2016 på en dejtingsajt och han var så trevlig och snäll med mina barn. Han satte mig på en piedestal, säger Carita.
Men det tog inte lång tid innan den psykiska misshandeln började. Hon fick höra allt oftare att hon var ful och äcklig, en slapp fitta.
Trots det skaffade de hus tillsammans, Carita var nykär och förblindad. Men efter ett drygt år kom det första slaget.
– Jag var höggravid och jag minns hur jag bara stod och gapade, jag fattade inte att det hände. Jag är bipolär och i början lyckades han inbilla mig att det inte alls hade hänt något, att jag inbillade mig.
Hamnade i respirator
Misshandeln eskalerade. Sparkar och slag förekom allt oftare och 2018 misshandlades Carita så svårt att hon hamnade i respirator flera dagar.
– När jag vaknade så mindes jag ingenting, han sa att jag hade blivit skadad när han försökt hindra mig från att skada mig själv. Men sjukvårdspersonalen sa till mig: du har blivit allvarligt misshandlad.
En tid senare ringde en åklagare upp men Carita var då hemma med sin sambo och vågade inte säga något. Sedan lades utredningen ner.
– Jag tycker att samhället borde bli bättre i den aspekten, att de borde förstå att någon som lever med sin förövare inte har så lätt för att berätta. Åklagaren kunde ha kallat mig till förhör istället så kanske jag – vem vet? – hade vågat berätta.
Den 27 mars 2019 kom brytpunkten. Då var den i dag 47-årige mannen så hänsynslös i sin misshandel att Carita insåg att det bara var en tidsfråga innan han skulle slå ihjäl henne.
– Jag förstod att stannar jag med honom så kommer jag dö och jag ville inte dö, jag ville leva.
Den dagen skickade hon ett sms till två vänner. Det var första gången hon erkände för någon vad hon var med om hemma: ”Snälla ring polisen. Han har slagit mig. Vågar inte ringa själv.”
Caritas ex dömdes av Vänersborgs tingsrätt den 28 maj 2019 till nio månaders fängelse för grov kvinnofridskränkning. Hovrätten fastställde domen mot honom men då han redan hade suttit häktad en längre tid kom han ut i början av augusti samma år.
Samma dag han blev fri bröt han mot kontaktförbudet genom att ringa Carita.
Hon polisanmälde men inget hände.
Han skickade ett mejl att han skulle skicka tre män till hennes dörr.
Hon polisanmälde men inget hände.
Så blev Carita uppringd av socialtjänsten en dag. Hennes ex ville avskriva sig vårdnaden om deras gemensamma dotter.
– Min första reaktion var att bli förvånad och lite ledsen, jag hade inte tänkt förbjuda honom att träffa henne. Men det var samtidigt en lättnad.
Hörde steg bakom sig
På väg till mötet på socialtjänstkontoret såg hon plötsligt exets bil. Oron i magen växte, ända sedan han släpptes hade hon en stark känsla av att han skulle döda henne. Men mötet gick bra och det var först när hon skulle sätta dottern i barnstolen som hon hörde steg bakom sig.
– Han kommer gående, helt klädd i svart. Jag fumlar med dotterns bilbälte men jag hinner inte få på det förrän han är bakom mig. Han tar tag om min hals och jag ser att han håller en blå kniv.
Hans förklaring till vad som hände den där augustidagen skiljer sig från både Caritas version och vittnena till händelsen. Han säger att han visste att Carita och dottern skulle till socialtjänsten och att han bara ville få en skymt av dottern men att det sedan svartnade.
– Det är bara mörkt, jag vet ingenting vad som hände. Vad fan gör jag? säger mannen i förhör och menar att han slängde kniven, gav sin före detta partner en spark i huvudet innan han gav sig av.
Det Carita minns innan det svartnade är flera väldigt medvetna knivhugg mot hennes kropp. Många av dem lyckades hon avvärja genom att vifta med armarna men flera träffade. Förutom det nu synbara ärret i ansiktet fick hon blödningar vid levern och i ena lungan.
”Ville ’märka’ henne”
Flera vittnen till händelsen berättade även hur de sett mannen sparka henne upprepade gånger. ”Han tog sats med hela kroppen”, sa ett av dem.
Mannen själv har hela tiden nekat till att hans uppsåt var att mörda Carita, han ville bara ”märka” henne. Carita tror inte på den förklaringen.
Vad som kommer att hända när han kommer ut från fängelset vet hon inte.
– Men jag kommer inte att gå under jorden. Jag tycker det är han som ska begränsas, inte jag. Jag tycker det är fruktansvärt med alla dessa kvinnor och barn som sitter gömda när de inte gjort fel. Man måste vända på steken i samhället och straffa rätt personer.
Att mannen hade varit våldsam mot henne före den 29 augusti var väl dokumenterat, genom domar och rättsintyg. Trots det lyckades han bara tre veckor efter frisläppandet nära mörda henne.
Vad kunde ha gjorts från samhällets sida för att förhindra det?
I Caritas fall finns det flera brytpunkter. Den första ser hon 2018 när hon hamnade i respirator. Den andra när exet kom ut och ostraffat kunde bryta mot kontaktförbudet.
Och så var det det där med att exet visste att Carita och dottern skulle befinna sig där vid socialtjänsten i Lilla Edet, klockan 8 en måndagsmorgon.
– Det visade sig att en handläggare hade berättat det för honom. Jag förstår om hon blev charmad av honom men hon borde ha ringt mig och berättat, då hade jag ställt in mötet.
Socialtjänsthandläggaren JO-anmäldes och dömdes nyligen till dagsböter för tjänstefel, en dom som nu överklagats.
”Har förbrukat sina chanser”
Carita och en annan kvinna som utsatts för våld av en partner, Christell Andersson, har nu tänkt starta en podd tillsammans, ”Det gömda våldet ingen ser”. De tycker att ämnet om mäns våld mot kvinnor är underbevakat och lågprioriterat.
– Samhället är fortfarande kvar i det gamla, även polisen. Varför gick du inte vid första slaget? frågar de. Bara det visar att vi måste få ut mer kunskap. När man väl får det första slaget är man redan så nedbruten att man tänker att man förtjänar det, det måste folk inse.
Om cirka fem år släpps Caritas ex ut, då man i Sverige avtjänar två tredjedelar av ett fängelsestraff inlåst. Hon säger att hon inte känner något hat mot honom i dag, att hon aldrig gjort det.
– Jag kan, hur sjukt det än låter, känna en viss tacksamhet att han visat mig hur stark jag egentligen är. Men han har inget med mig eller vår dotters liv att göra längre, han har förbrukat sina chanser.
