Han tog kampen mot banken – och vann
Efter bedrägerierna: Fallet som kan göra banken ansvarig
Uppdaterad 2020-10-07 | Publicerad 2020-10-06
I 169 granskade fall nekas brottsoffer miljonersättning från bankerna.
Nu kan ett mål rita om kartan – och tvinga bankerna att betala.
– Jag blev lurad och vill ha rättvisa, säger Masoud Tajallaei, 54.
I Aftonbladets och Viafrees 200 sekunder berättar Maj-Britt Carlsson, 80, om hur hon förlorade 900 000 kronor till en telefonbedragare.
Det är en av 169 tvister mellan äldre och banker hos ARN, Allmänna reklamationsnämnden, vi granskat under 2019 och 2020, där äldre nekats ersättning om totalt 24 miljoner kronor.
– Det här var ju pengar som barnen skulle ha fått egentligen, säger Maj-Britt Carlsson.
Metoderna är raffinerade. Brotten utförs ofta av kriminella gäng som särskilt riktar in sig på äldre, enligt polisen.
Offren förmås lämna ut koder eller signera överföringar – för att stoppa vad som påstås är ett pågående bedrägeri.
– Jag kontrollerade att numret gick till låneföretaget han sa att han ringde ifrån. Det stämde så jag trodde honom. Jag är besviken på banken, säger en 77-årig kvinna som lurades på nära 200 000 kronor.
Bedöms ha agerat klandervärt
Banken och ARN ansåg att hon agerat ”särskilt klandervärt”. Det är en nyckelformulering i de här ärendena och innebär att allt ansvar hamnar hos offret. Begreppet återkommer i nästan alla fall och likställs med att lämna kortet obevakat på stranden eller vid baren.
Flera kritiserar bankerna för bristande säkerhetslösningar och att de tvingats använda betallösningar de inte är trygga med. Andra ser beslutet hos ARN som slutgiltigt.
– Jag skäms och är så ledsen men jag har varit naiv och dum, säger en 89-årig man som lurades på 300 000 kronor.
Men ett pågående mål kan förändra hur lagen ska tolkas framöver.
Masoud Tajallaei, 54, förlorade nära 400 000 kronor till en falsk bankman. Banken och ARN bedömde att han agerat särskilt klandervärt när han lämnade ut koder under telefonsamtalet. Han nekades därför ersättning.
– Jag är ju ett offer. På vilket sätt var jag klandervärd? säger han.
Han tog fallet till domstol och tingsrätten tolkade lagen annorlunda. Masoud var inte likgiltig inför vad som skulle hända med pengarna – och han hade inte agerat särskilt klandervärt.
”Lättnad att få upprättelse”
Banken dömdes att ersätta den förlorade summan – minus självrisk – samt advokatkostnader på över 100 000 kronor.
– Det var en stor lättnad att få upprättelse. Äntligen var det någon som lyssnade på mig. Det går inte att förklara hur det här har påverkat mig eller hur ofta jag drömt mardrömmar om den där rösten. Det är som om någon hugger mig i hjärtat, säger Masoud Tajallaei.
Fallet har överklagats till hovrätten. I väntan på ett avgörande har några pengar inte betalats ut. Masouds advokat Magnus Nyström tror att det senare kan bli en prejudicerande HD-dom också.
– Bankerna står för säkerhetslösningarna och bör ta ett större ansvar. Jag tycker inte att det är rätt att ansvaret har flyttats över på bankens kunder. Om vi vinner i högre instanser skulle det slå hål på ARN:s praxis, som jag menar inte har stöd i lagen, säger han.
”Anser man att lagen är felaktig får man vända sig till riksdagen”
Marcus Isgren är chef på ARN och svarar på frågan om det är rimligt att så många offer nekas ersättning.
– Min uppgift är inte att bedöma om en lag är rimlig, utan det är att tillämpa den lagstiftning som finns. Anser man att lagen är felaktig på något sätt får man vända sig till de politiska partierna och riksdagen.
Känner du dig trygg i att ni tolkat lagen rätt då?
– Ja. Jag kan inte svara för varje beslut vi har fattat men min uppfattning är att reklamationsnämnden har en hög kvalitet.
ARN-chefen känner inte till Masouds fall i detalj och kan därför inte kommentera den i sak.
Om det blir samma resultat i högre instanser – kommer ni då förhålla er annorlunda till hur ni ser på begreppet ”särskilt klandervärd”?
– Om HD kommer fram till att begreppen ska tolkas på ett visst sätt så är vi naturligtvis bundna av det, säger Marcus Isgren.
200 sekunder är Aftonbladets och Viafrees tv-program för snabba granskningar – som passar utmärkt att titta på i din mobiltelefon.
Robert Aschberg och Lindah C Mohlin synar maktmissbruk, samtidsfenomen och enskilda fall som väcker känslor.
SÅ TIPSAR DU 200 SEKUNDER
- Har du råkat ut för något som vi kan berätta på 200 sekunder? Tipsa redaktionen: tipsa200sek@aftonbladet.se.
- Du kan också använda Aftonbladets krypterade tjänst Tipsa.
- Har du ett extra känsligt tips: Kontakta oss genom Secure Drop
- Du har alltid rätt till källskydd.