Höstens viktigaste möten om hoten mot jorden

helskärm

Djur och växter som försvinner, jordbruksland som förvandlas till öken och plast som tar sig in överallt. Det, tillsammans med klimatförändringarna, handlar höstens fyra viktigaste miljömöten om.

– Det är fokus nu på att accelerera genomförandet av målen man beslutat om, säger Maria Schultz på Världsnaturfonden WWF.

FN håller de närmaste månaderna inte mindre än fyra jättemöten som handlar om hoten mot planeten.

.

22 oktober – 1 november:

Höstens första COP – Conference of the parties – hålls i Cali i sydamerikanska Colombia. Mötet hålls vartannat år och handlar om att främja samarbeten för att skydda djur- och växtlivet. I år, under COP16, lägger länderna fram sina planer för hur 30 procent av planetens yta ska skyddas fram till år 2030.

– Men det är många länder som drar benen efter sig och Sverige är ett av dem. En viktig del i Cali är att helt enkelt se till att man lever upp till det som man faktiskt fattat beslut om, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

.

11 november – 22 november:

Höstens andra COP, årets viktigaste i den globala klimatpolitiken, hålls i år i olje- och gasexportberoende ex-Sovjetrepubliken Azerbajdzjan. Under COP29 är förhoppningarna en överenskommelse om hur pengar från rika länder med stora utsläpp ska stödja fattiga, sårbara länder.

– Men kan kalla det ett finans-COP, säger Lexén.

.

2 december – 13 december:

Den kanske minst profilerade COP-mötet hålls i Saudiarabien och handlar om hur bördig jordbruksmark förvandlas till öken. Torka och överbetning kan vara bidragande faktorer och diskussionerna ska handla om hur man kan återställa landområden fram till 2030.

.

25 november – 1 december:

Omkring 175 länder kom 2022 överens om att snabba upp förhandlingarna om ett globalt avtal om att minska plastutsläppen. I slutet av november inleds den sista förhandlingsrundan i Sydkorea. Vissa länder vill se begränsningar för hur mycket som ska få tillverkas, medan andra – framför allt olje- och gasproducerande länder som skapar råvarorna till plasten – snarare vill fokusera på återvinning.

– Det vi hoppas på är ett globalt lagligt bindande beslut med utfasning av problematiska plastprodukter och med krav på produktdesign, cirkulära mål för återvinning och återanvändning – helt enkelt få bort plasten från naturen, säger Maria Schultz, biträdande generalsekreterare vid WWF Sverige.