Okända faktorn som påverkar jorden: Kan inte förklara det
Uppdaterad 2024-10-22 | Publicerad 2024-10-19
För tio år sedan hände något – den globala uppvärmningen började accelerera.
Forskarna har ännu inte den fulla bilden om varför. Men det finns teorier som oroar.
– Vi kan inte riktigt förklara det ännu, men risken är att jorden håller på att försvagas i sin förmåga att buffra, säger Johan Rockström.
Under sommaren kom en överraskande rapport.
Det visade sig att under 2023, det varmaste året som någonsin registrerats, så hade världens landområdens förmåga att absorbera koldioxid tillfälligt kollapsat. Studien kunde slå fast att skog, växter och jord, som normalt sett är en enorm kolsänka och suger in mängder av koldioxid, nästan inte tog upp och lagrade något kol alls under året, i förhållande till vad som släpptes ut. Globalt sett var skogarnas och markernas kolsänka – nettoupptaget av koldioxid – väldigt litet.
Den koldioxid som inte absorberades stannade förstås i atmosfären – men hur allvarligt var det egentligen?
– Det är väldigt allvarligt, men tyvärr inte förvånande. Vi har ju sett det här komma under lång tid, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research.
”Ytterst oroväckande”
Även om kolsänkornas upptag varierar mycket mellan olika år, bland annat på grund av väderfenomen som El Niño, så tyder mycket på att det här är en del i ett långsiktigt skifte.
– Vad vi ser nu är en trend under de senaste fem-tio åren, som tyvärr pekar i en riktning där de flesta stora skogssystemen visar tecken på att förlora sin kolupptagningsförmåga. Och det där är ytterst oroväckande av två skäl: Det ena är förstås att det är ett tecken på att hela jordsystemet börjar visa tecken på en försvagning, att vi förlorar vad vi kallar för resiliensen, dess buffringskapacitet, säger Johan Rockström.
– Och det är det som inger ytterligare oro, nämligen att vi ser just nu en tendens till en acceleration av uppvärmningstakten på jorden. Vi kan inte riktigt förklara det ännu, det finns inte ett entydigt svar, men risken är att huvudkandidaten till varför uppvärmningstakten ökar är att jorden håller på att försvagas i sin förmåga att buffra – och det här kan då vara ett första tecken.
”Ser illa ut”
Det skulle alltså i sig innebära att temperaturhöjningen riskerar att gå snabbare. Men finns det då några bevis för att skogarna verkligen håller på att förlora förmågan att ta upp och lagra koldioxid? Där är svaret enligt Johan Rockström ett entydigt ”ja”.
– Vi har så mycket empiriska belägg på att skogsbränderna ökar, torkorna ökar, avskogningen ökar och sjukdomsmönstren i skogarna ökar. Just nu när du och jag sitter och pratar så pågår ett rekordstort antal bränder i Amazonas. Samlar du all den här informationen på ett och samma ställe, så leder det till slutsatsen att det ser illa ut.
All klimatpolitik, menar Rockström, bygger på att vi har kommit överens om att vi ska hålla den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Vetenskapens klimatmodeller har översatts till en global koldioxidbudget, som i sin tur utgör grunden för exempelvis den svenska klimatlagen. Men alla modellerna utgår ifrån att kolsänkan för skogar och mark fortsätter att vara intakt.
– Här har vi det stora problemet med direkta konsekvenser på den förda klimatpolitiken. Nu ser vi att modellerna har fel när verkligheten indikerar att den här kolsänkan kan försvinna. Försvinner den kolsänkan, då försvinner stora delar av budgeten. Och då försvinner ju möjligheterna för den svenska klimatlagen att fungera.
Måste accelerera
Detta får stora konsekvenser för den svenska skogspolitiken, menar Rockström. Och larmen kommer nu från flera håll.
– Häromdagen intervjuades Romina Pourmokthari om att Sverige med stor sannolikhet kommer att missa klimatmålen, framför allt målet när det gäller skog och mark. Jag var i dialog med finska regeringen redan för två år sedan och de sitter i samma båt. Den finska skogen är inte längre den stora kolsänka som finsk klimatpolitik räknat med, utan riskerar att bli en nettokälla. De kanadensiska myndigheterna är också lika oroliga.
– Slutsatsen blir att vi måste vi accelerera vägen bort från kol, olja och gas. Det här är inte tillfället att sänka ambitionsnivå. Det här är tillfället att öka ambitionsnivån.
Kylande partiklar försvinner
Men det kan finnas fler skäl till att uppvärmningen accelererat än att skogarna och marken är på väg att tappa sin förmåga. Ett av dem skulle kunna vara att vi minskar halten avkylande partiklarna i atmosfären.
– Det är en paradox att vi renar luften snabbare än vad vi minskar i utsläppen av växthusgaser från olja, kol och gas, så att uppvärmande gaser fortsätter öka medan de kylande sulfaterna och nitraterna från luftföroreningar minskar. Och sen kan man förstås också inte utesluta att det kan ha att göra med albedoförändringar (hur mycket solljus som reflekteras från jordens yta, reds anm). Det kan också ha med havsdynamiken att göra.
– Så det finns flera tänkbara förklaringar, troligen samspelar flera faktorer. Dessutom var 2023 ett extremt El Niño-år, som resulterade i att vi upplevde 1,5 grader för första gången. Men trots osäkerheten, finns det skäl att vara orolig? Svaret är med hundra procents säkerhet ja, eftersom det åtminstone inte kan orsakas av att vi har ökat takten på utsläppen av växthusgaser. Det gör vi inte. Vi är på väg mot att böja kurvan.
Fyllt upp systemet
Det hade varit en delvis annan sak, menar Johan Rockström, om det hade varit så att vi fortsatte öka förbränningen av kol, olja och gas och att jorden fortsatte följa det linjära sambandet mellan utsläpp och uppvärmning som vi har haft från 1970. Men så är det inte.
– Något är med stor sannolikhet fel.
– Oavsett förklaring så är det ett orosmoment för att det är en signal om att jorden tolererar mindre tryck. Vi kan inte utesluta att vi har nått vad jag kallar för en mättnadspunkt. Att vi har fyllt upp hela systemet.