Abortlag upprör i Georgia: "Privat fråga"

– Om jag fått missfall i dag hade jag kunnat dö.

Hon bor i en delstat med en av USA:s strängaste abortlagar. För Nicole Hillman och många väljare i vågmästarstaten Georgia är aborträtt avgörande när de röstar i presidentvalet.

– Den vård jag fick efter mitt missfall för tolv år sedan räddade mig. Men i dag är den olaglig, läkare kan åtalas för gynekologiska skrapningar, berättar Hillman, som till vardags arbetar på katolska kyrkans kansli i Atlanta men nu är på ett av Kamala Harris sista valmöten i staden.

Hennes vän, sjukvårdsadministratören Aiyana Cottman, rankar också aborträtten högt bland valfrågorna, vid sidan åtgärder mot bostadsbristen och skydd av demokratin.

– De beslut kvinnor fattar om sina kroppar är personliga och privata. Om inte Harris blir president fruktar jag att vi går bakåt, säger hon.

Skrämmande tanke

Parken i centrala Atlanta ser ut som ett festivalområde med jättehögtalare, enorma flaggor, bajamajor och matstånd. Stämningen är hög, de flesta bär t-shirts eller knappar som visar att de stödjer Demokraternas presidentkandidat. En av dem är sjuksköterskan Raeshon Greentee som tagit med dottern Danielle till kampanjmötet. De två nämner arbetsrätt och kvinnors rättigheter som de viktigaste valfrågorna.

– Tanken på att mina döttrar riskerar att få sämre rättigheter än jag är skrämmande. Som sjuksköterska vill jag att alla får adekvat sjukvård, säger Greentee.

Det är väljare som dessa som Harris hoppas ska flockas till vallokalerna. Hon har hamrat in budskapet att hon står upp för kvinnors rättigheter och vill återinföra aborträtten på nationell nivå. När hon går upp på scenen i Atlanta stiger jublet.

– En av tre amerikanska kvinnor bor i en delstat med ett Trump-abortförbud. Och han är inte färdig, varnar hon.

Revs upp

Frågan är särskilt känslig i Georgia där abort är förbjudet om hjärtslag kan påvisas från embryot. Två uppmärksammade fall där kvinnor dött för att de nekats vård har skakat delstaten.

– Abortfrågan är viktigare för demokratiska väljare nu än 2020 när Roe fortfarande var lag, konstaterar Andra Gillespie, professor i statsvetenskap vid Emery University i Atlanta.

Med Roe menar hon HD-beslutet Roe mot Wade, som var i kraft mellan 1973 och 2022 och som slog fast att aborträtt ingår i den grundlagsskyddade rätten till privatliv. Beslutet revs upp sedan republikanen Donald Trump under sin presidenttid tillsatt konservativa HD-domare.

Trump har fått kritik för att svaja i frågan, men sagt att han inte skulle skriva under ett nationellt abortförbud. Kvinnliga Trumpväljare TT möter i Atlanta verkar nöjda med att beslutet ligger hos delstaterna – men flera tycker att hemstatens regler är för tuffa.

– Upp till tolv veckor vore okej. Och mer fokus på preventivmedel, säger läraren Stephanie Cole.