Slipp köa – sök vård i Europa

Aftonbladet.se:s EU-valsbevakning del 2: Vården

EU är som mitt andra landsting.

Så var det inte för Susanne Jelinek, 47.

Hon fick kämpa i sex år för att få ersättning för behandlingen som räddade hennes liv.

Nu fortsätter aftonbladet.se sin rapportering inför EU-parlamentsvalet den 7 juni.

I dag tar vi upp den fråga som ni läsare tycker är den femte viktigaste: Vården.

Susanne Jelinek var 35 år när den inflammationssjukdomen sjukdomen SLE tog över hennes kropp. När njurarna, lungorna och hjärnan var inflammerade reste hon till Kiel i Tyskland för en ny behandling som inte fanns i Sverige. Det räddade hennes liv. Kostnaden, runt 600 000 kronor, skulle väl Sverige stå för. Försäkringskassan sa nej och den nya kampen varade i sex år tills domen i Regeringsrätten gav Susanne rätt till ersättning.

Det borde inte ha varit så. Om jag blir sjuk, vårdköerna är orimligt långa eller om jag helt enkelt tycker det verkar bättre att söka vård i Tyskland, Danmark eller kanske Polen så är det ingenting som hindrar det. Enda kravet är egentligen att motsvarande vård ges i Sverige. Här intill kan du läsa mer om hur du gör.

Berg- och dalbana

Susanne Jelinek hade oturen att bli sjuk och åka till Tyskland när Sverige var en ganska ung EU-medlem som inte hunnit pröva vad fördrag och förordningar egentligen innebär.

– Det var en berg- och dalbana. Ibland var jag stark, ibland svag men jag hade hela tiden familjen som stöttade mig, säger Susanne som i dag är 47 år och mår bra.

Nu är det mycket enklare. Förra året fick 1 264 personer planerad vård i andra EU-länder. Försäkringskassan betalade. Den svenska regeringen vill göra det ännu enklare. De vill göra EU till mitt andra landsting på riktigt. Och Sverige har allra mest drivit på för ett nytt EU-direktiv som i lag ska tala om vad som gäller och vad som inte gäller för vård över gränserna. Häromveckan sa EU-parlamentet ja till det som på EU-språk heter patientrörlighetsdirektivet. Men även medlemsländernas sjukvårdsministrar måste säga ja. Då blir det värre.

Rädsla för patientflykt

– I en del länder finns en rädsla för att deras patienter ska strömma till andra länder för att få vård, eller att andra länders patienter ska komma till dem och därmed rubba planeringen av vården. Det är en överdriven rädsla. Patientrörligheten är en begränsad företeelse. De flesta vill ju ha vård hemma, på sitt eget språk, säger Thomas Allvin, departementssekreterare på socialdepartementet.

Den stora tvistefrågan heter förhandstillstånd eller inte förhandstillstånd. Förhandstillstånd finns redan i dag och betyder att Sverige, genom försäkringskassan, i förhand ger tillstånd till vården utomlands. Utan förhandstillstånd – ingen ersättning.

Sveriges regering tycker att för mycket förhandstillstånd krånglar till det och hindrar den fria rörligheten. Andra länder tycker att förhandstillstånden är bra för det egna landets kontroll över den egna vården.

Jens Holm är svensk EU-parlamentariker och vänsterpartist. Han håller med. Och han är rädd för att det främst blir rika och välutbildade som kommer att få nytta av det nya systemet. Betala får det svenska sjukvårdssystemet göra, och därmed alla vi som stannar hemma.

Svåra diagnoser

– Som förslaget ser ut nu kan det bli så att personer som inte får vård i medlemslandet åker till en klinik i Europa och skickar räkningen till landstinget. Direktivet vänder sig till personer som är välinformade och välbeställda. Det är de som har den här rörligheten, som kan språk och som har kontakter ute i Europa, säger Jens Holm.

Han vill hellre ha en gemensam EU-vård när det gäller svåra och ovanliga diagnoser. Som Susanne Jelineks. Även hon tycker att det nya direktivet verkar ganska onödigt. Rätten finns ju redan i dag. Det har ju hon bevisat. Det viktigaste för henne är vem som betalar och när. Själv fick hon vänta på pengarna i sex år. Föräldrarna tog lån på huset för att bekosta den vård som räddade Susannes liv.

– Alla har inte den möjligheten. Man ska ha en garanti från början att Sverige står för kostnaden. Det är den springande punkten, säger Susanne Jelinek.

Hur det blir är fortfarande oklart. Med en optimistisk syn tror Thomas Allvin på socialdepartementet att ministrar och EU-parlament kan vara överens någon gång 2010.

Nästa onsdag: EU och brottsligheten.

Aftonbladet bevakar ämnena som berör

Under sex onsdagar bevakar vi de frågor som ni läsare röstat fram som de viktigaste inför EU-valet.

Integriteten

I dag: Vården

Ekonomin

Klimatet

Jobben

Brottsligheten

Därför söker vi EU-vård

EU-vård som försäkringskassan sagt ja till i förhand under 2008.

Typ av vård: fem-i-topp

1. Förlossnings- och graviditetssjukdomar (28)

2. Medfödda missbildningar (10)

3. Tumörer/cancer (8)

4. Sjukdomar i muskler och leder (7)

5. Blod- och benmärgssjukdomar (4)

Land: fem-i-topp

1. Finland (13)

2. Tyskland (12)

3. Danmark (11)

4. Storbritannien (8)

5. Spanien (7)

EU-vård som försäkringkassan betalat för i efterhand under 2008.

Typ av vård: fem-i-topp

1. Tandvård (617)

2. Ögonsjukdomar (120)

3. Sjukdomar i muskler och leder (97)

4. Sjukdomar i cirkulationsorganen (41)

5. Sjukdomar i urin- eller könsorganen (25)

Land: fem-i-topp

1. Finland (519)

2. Polen (159)

3. Spanien (137)

4. Estland (123)

5. Tyskland (68)

Vi bevakar valet – med din hjälp

Den 7 juni är det val till Europaparlamentet

I dag fortsätter vi på aftonbladet.se vår valbevakning – med din hjälp.

Vi bad er läsare rösta fram vilka EU-frågor som är viktigast. Vi började nedifrån med IT och integritet. I dag fortsätter vi med vården. Kommande onsdagar går vi vidare med brottsligheten, jobben, klimatet och ekonomin. Vi tar reda på: Hur påverkas du av det som bestäms i Bryssel?

Vi lär dig allt du behöver veta om EU, vi chattar med politiker och EU-profiler, vi ställer frågor och skapar diskussion, vi berättar vilka personer du kan rösta på och vad partierna vill i de olika frågorna. När den 7 juni är här hoppas vi att du – och vi – har blivit lite klokare på vad EU faktiskt handlar om.

Johanna Melén