Splittrad bild av klanbrottslighet: Vägspärrar också i Södertälje
Uppdaterad 2020-09-09 | Publicerad 2020-09-08
Biträdande rikspolischefen Mats Löfving gick ut hårt i radion och varnade för ett 40-tal klaner som kommit till Sverige för att begå brott.
Men bland namnkunniga poliser i de drabbade städerna är bilden mer splittrad.
– Vi har individer som begår kriminalitet och de tillhör i vissa fall samma familj, säger Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie och Stockholmspolisens gängexpert.
Mats Löfving sa i Ekots lördagsintervju att det finns ett 40-tal klaner som kommit till Sverige ”enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet”.
Han sa också att det finns exempel på när klanerna tar sig in i det politiska livet för att påverka styrningen ”till och med av Sverige”.
Senare försökte chefen för polisens nationella operativa avdelnings underrättelseavdelning Linda H Staaf förklara vad han menade:
– Det handlar om att kriminella organisationer skaffar sig möjliggörare inom lokalpolitik och näringsliv, sa hon.
Städerna som beskrivs som mest anfrätta av kriminella klanstrukturer är Göteborg och Södertälje.
”Ger inte så mycket”
I Göteborg säger chefen för polisområde Storgöteborg Erik Nord att kriminalunderrättelsetjänsten har identifierat 12 familjebaserade släktnätverk i polisregion väst och av dessa finns sju i Storgöteborg.
– Men det är viktigt att komma ihåg att vi har betydligt många fler som inte är släktbaserade kriminella nätverk i region väst. Och den omständigheten att man bär ett sådant släktnamn innebär inte att man är kriminell. Däremot finns det en kriminalitet som är knuten till släkter och de här släktnätverken har ofta en viss knytning till Mellanöstern, säger Erik Nord.
I Södertälje leder kriminalkommissarie Gunnar Appelgren satsningen ”Tore 3” mot den organiserade brottsligheten i staden. Han har arbetat mot gängbrottslighet i decennier och vänder sig emot hela klanbegreppet.
– Problemet när man pratar klaner är att vi inte ens har klart för oss vad det betyder. Det vi har i Södertälje är att vi har individer som begår kriminalitet och de tillhör i vissa fall samma familj. Att försöka få in de kriminella i klaner ger inte saken så mycket mera värde för oss för metodiken är ändå den samma, säger Gunnar Appelgren.
Växer upp tillsammans
Han säger att den gemensamma nämnaren för den organiserade brottsligheten i Södertälje ofta är att personerna i de olika nätverken växt upp tillsammans.
– Det finns inga helt och hållet släktbaserade kriminella nätverk utan det är olika personer. Den starkaste faktorn är framför allt att ungdomar, och något äldre personer, som begår brott har bott ihop och växt upp i samma område. Det är det som genererar sammanhållning. Är det då samma släkt eller etnicitet som bor i ett område så blir det av naturlighet samma släkt som väljer ett kriminellt liv, säger Gunnar Appelgren.
Under en konflikt mellan släktnätverket Ali Khan och gruppen Backagänget sattes kriminella personer upp vägspärrar i en förort till Göteborg i slutet av augusti. Enligt Erik Nord har konflikten nu lugnat ner sig och polisen har inte fått några rapporter om nya vägspärrar i Göteborg.
Utreder politisk påverkan
Gunnar Appelgren säger att polisen inte sett några exempel på fysiska vägspärrar i Södertälje. Men han uppger att det finns ”dolda vägspärrar” som har samma funktion.
– Även om man inte har vägspärrar så är man extremt vaken i våra förorter och stadsdelar. Man har ofta unga grabbar som utkikspost och kommer det in någon i området som man inte känner igen så går man fram och kollar vem det är och tittar på telefonen för att se vem man pratar med och så för att se att man inte är polis. Det här handlar om kontroll över området, säger Gunnar Appelgren.
Han säger att det pågår utredningar om misstänkt infiltration för att påverka politiska beslut i kommunen.
– Ja, det ser vi. Vi började redan 2010–2011 påstå att vi har uppgifter om att man tar sig in i beslutsfattande, antingen på tjänstemannanivå eller att man försöker få politiskt inflytande.
Han nämner som exempel att det förekommit i Stockholmsområdet att årsmöten kuppats för att få in personer från ett visst nätverk på olika positioner under ett årsmöte.
– Jag vill inte gå in på så mycket detaljer för det är saker som vi inte har lyckats bevisa i förundersökning än. Det är en underrättelsehypotes vi har att man försöker påverka olika former av beslutsfattande utifrån kriminellt egenintresse i olika former. Vad som är kriminalitet och politik är ju här en flytande gräns. Men hittar vi något som är uppenbart brottsligt så utreder vi det, säger Gunnar Appelgren.
I Göteborg säger polischefen Erik Nord att det finns obekräftade uppgifter som pekar på att politiska processer kan ha påverkats av släktnätverk.
– Men jag har inga belägg för det utan det handlar om underrättelseuppgifter, säger han.
