Politiker varnades för ”hälsocampus”– nu skär kommunen ner på skolan
Friskola lockar med vett och etikett samt mental träning – men kommunala avfolkningsskolan tvingas spara
Uppdaterad 2021-06-17 | Publicerad 2021-06-16
SALEM/BOTKYRKA. Skolkoncernen Jensens nya hälsocampus har ett Instagramkonto där barnen står uppställda i raka led, som rekryter i lumpen, och gör plankan framför flaggstången.
Hit lockas hundratals elever från de kommunala skolorna i området. Men för barnen på “avfolkningsskolorna” innebär det nedskärningar – inom centrala elevhälsan.
– Vi har fått kämpa med ekonomin, det kan jag inte förneka, säger rektor Shabo Rhawi på kommunala Säbyskolan.
På skolkoncernen Jensen, som uppmärksammats kring förbudet mot “becknarväskor”, tycker man att kläder har en fostrande roll. Lärarna klär sig i mörkblå dräkt, kostym och slips, precis som Jensen group AB:s vd Håkan Jensen, som för övrigt fick vinstutdelningar på 13 miljoner förra året.
Vill du köpa en elevtröja med Jensen-emblem kostar de 400 kronor styck. ”Alla elever är ambassadörer för sig själv och för skolan” läser man i skolans informationsmaterial.
Rektorn är först positiv till att vi ska göra ett reportage om det nystartade campuset där man uppmuntrar ”en hälsosam livsstil”, har en underjordisk idrottshall, fikaförbud för personalen och där även 10-åringar har mental träning på schemat.
– Roligt att ni är intresserade. Många söker pga profilen, men mest för att vi satsar hårt på struktur och arbetsro, svarar hon i sms.
Vi bokar in ett datum för en intervju.
Men den sätter Jensens skolchef stopp för. Rektorn får enligt dem inte uttala sig i Aftonbladet om skolan som hon själv leder. Alla frågor vi har som rör Jensenkoncernen ska gå via företagets huvudkontor:
– Vi vill inte att rektorerna ska behöva fastna i massmediala debatter, utan vi vill fria dem från den typen av frågor. Det kostar inte bara tid, utan också engagemang. Vi vill också kunna svara på ett sätt som vi kan stå för utifrån hela företaget, säger Mats Rosén, skolchef på Jensen, på telefon.
Kritiken: har ”elittänk”
1 700 barn står nu i kö till Jensens campus, ett så kallat helhetskoncept, från förskola till högstadium.
– Hälsa är en av flera delar i vårt koncept. Vi satsar på bildning, på allt från vett och etikett till hur man uttrycker sig. Hälsa är en del, för att må bra, kunna prestera och nå sin bästa potential. Vi har dessutom pass där vi jobbar med mental träning. Precis som inom idrotten handlar det om målbildsträning och hur man strävar efter att nå höga resultat, säger Mats Rosén.
Sedan höstterminen 2020 tronar skolan bländvit i Kvarnsjön, ett område med nyproducerade lägenheter och sjöutsikt, elbilspool och bostadsrätter dubbelt så dyra som på många andra håll här i Stockholmsförorterna Botkyrka och Salem.
En skola som enligt kritikerna sorterar bort elever som inte passar in i ”Jensens elittänk”, som Vänsterpartiet i Botkyrka kommun påstod, de enda som motsatte sig etableringen.
Varningen: kostnad på 15 miljoner
Tjänstemännen på utbildningsförvaltningen i Botkyrka varnade politikerna: ett ja till Jensens friskola skulle innebära ”påtagliga negativa konsekvenser” för de kommunala skolorna, ökad segregation och kostnader på 15 miljoner, bara för att betala tömda skollokaler. Pengar som i stället kunde komma Botkyrkas skolbarn till godo.
Men politikerna har ändå varit positiva till nya campuset: ”Jag har varit i lokalerna, och det är en fin skola”, sa utbildningsnämndens ordförande Emanuel Ksiazkiewicz om Jensen till lokaltidningen. Aftonbladet har sökt honom för denna artikel, men han avböjer att kommentera.
Över 300 elever har nu lämnat Botkyrka och även grannorten Salems kommunala skolor till förmån för Jensen-skolan.
Enligt rektorn Shabo Rhawi på kommunala Säbyskolan i Salem är många av de 36 elever som bytt till Jensen högpresterande.
– Min personliga analys är att det beror på hypen. Som när det kommer ut en ny mobil på marknaden. De här fristående skolorna har jobbat upp sina varumärken till den nivån att det inte spelar någon roll om verksamheten är bra eller inte, människor väljer ändå att placera sina barn där, säger Shabo Rhawi.
Han kan varken konkurrera med klädkod, konstgräsplan eller något hälsokoncept, utan har tvärtom tvingats skära ner.
Bara i år ska Säbyskolan göra besparingar på över sex miljoner, bland annat för att klasserna krymper när många söker sig till Jensen i stället. Anledningen är att lokalkostnaderna per elev har ökat. Personal har fått sluta. Klasser har slagits ihop. “Säbyskolan har tvingats skära ned på personalen i viss mån, men detta är bara möjligt till en viss gräns och skolan har svårigheter att få ihop sin ekonomi” enligt Salems utbildningsförvaltning.
– Det går ju inte att skära ner på mattelektioner, det som går att skära ner på är stödfunktioner. Vi har kvar elevhälsa, men vi kämpar på alla områden och får försöka pussla ihop så att eleverna får den utbildning de har rätt till. Det blir ett ekonomiskt läge som är tufft, säger rektor Shabo Rhawi.
Bytte skola – veckor innan sommarlovet
Här om veckan bytte ytterligare en av hans elever till Jensens hälsocampus, strax före skolavslutningen. För Jensenkoncernen innebär det ytterligare en vinst, företaget kan då håva in skolpengen för hela sommaren, trots att eleven knappt satt sin fot i klassrummet.
Friskolor får också extra kompensation för administration och ett särskilt lokalbidrag, vilket också tas från kommunens skolbudget. Samtidigt förlorar kommunala Säbyskolan miljonbelopp varje läsår på grund av sina tomma platser – platser som kommunala skolor till skillnad från friskolorna delvis är skyldiga att ha, ifall elever plötsligt återvänder. Eller om friskolebolag går i konkurs.
Shabo Rhawi är noga med att poängtera att huvudsaken är att barnen får en bra utbildning, oavsett om de går i kommunal eller privat skola. Han är stolt över att Säbyskolan visar fina siffror i enkäter om kvalitet, trivsel och studiero. Elevernas resultat blir också bättre.
Men visst hade han önskat sig mer resurser, för att kunna göra en klassresa för 9:orna, eller bjuda in en föreläsare.
– Det kostar jättemycket pengar, som vi kanske inte har råd med, säger han.
Eleven Isabelle: ”Oförtjänt dåligt rykte”
På skolgården finns en ny basketplan men färgen flagnar på fasaden. Säbyskolan, som ligger i skuggan av Salem centrum, har specialklasser för nyanlända, många barn med behov av särskilt stöd och socioekonomiskt utsatta elever med lågutbildade föräldrar. För några år sedan larmades om kris och personalflykt på skolan, och det oförtjänt dåliga ryktet hänger delvis kvar, tror Isabelle Lutaj, som går i åttan och är elevskyddsombud.
– Jag har kompisar vars föräldrar inte vill att de ska börja här, för att det här är en “dålig skola”. Men när de berättar om sina skolor, vad de lär sig, så är det ingen skillnad från vad vi gör på den här skolan, säger Isabelle Lutaj.
Jensen: ”Ser inte segregation”
Jensens skolchef Mats Rosén håller inte med om att campus Kvarnsjön bidragit till att öka skolsegregationen. I skolkoncernens grundskolor i Sverige har i genomsnitt 64 procent av eleverna föräldrar med universitets- eller högskoleutbildning. Hur många barn som har utländsk bakgrund på skolan i Botkyrka har man ingen statistik på, hävdar han.
– Våra elever kommer från väldigt olika social bakgrund. Jag ser det snarare som att vi visar att det går att lyckas, oavsett var man kommer ifrån. Vi har många nöjda elever och studiero som är dokumenterat hög, och både elever och föräldrar tycker att det här är viktiga frågor. Det kan inte jag se som segregation, att man väljer något som man tycker är bättre, säger Mats Rosén.
Har Jensen något ansvar för hur ert campus påverkar de kommunala skolorna?
– Jag kan förstå att det kan påverka en kommuns totala struktur, men det är ju en del i hur landets medborgare har bestämt att det ska vara på skolmarknaden. Var och en får anpassa sin kostym utifrån efterfrågan, så är det både för fristående aktörer och för kommunala huvudmän.