Sjukvården inte förberedd för krig: ”Vi är fredsskadade”
Gotlands beredskapschef: En stark vilja att försvara ön
Publicerad 2022-04-15
Sjukvården ska klara tre månader av strider och anfall om Sverige angrips.
Men kalla krigets krigssjukhus och läkemedelslager är historia – och det råder brist på personal.
På Gotland har man i flera år byggt upp egna läkemedelslager och alla vårdanställda utbildas i katastrofsjukvård.
– De senaste åren har vi börjat planera för större katastrofer, även krig, säger öns beredskapschef Rikard von Zweigbergk.
Det är mitten av januari. Ryssland har ännu inte gått in i Ukraina, men experter och politiker beskriver säkerhetsläget i Europa som det värsta sedan kalla kriget. Aftonbladet avslöjar att ryska landstigningsfartyg seglat in i Östersjön.
Några dagar senare placerar Försvarsmakten den operativa beredskapsstyrkan på Gotland. Plötsligt vill alla prata med Rikard von Zweigbergk, öns beredskaps- och säkerhetsskyddschef.
– När stridsvagnarna började rulla in började vi få väldigt många frågor om beredskap. Människor undrade vad de kunde göra och vad man ska ha hemma och vi beställde fler av MSB:s foldrar (Om krisen eller kriget kommer reds. anm) och skickade ut igen.
Han uppmanade också alla verksamheter att tanka sina fordon och fylla på lager. På ön har man arbetat med att öka beredskapen för katastrofer – även krig – sedan 2018. Att man är en ö gör Gotland särskilt sårbart.
– Om vi drabbas av en kris, eller ett krig, med många skadade har vi har inga grannar som lätt kan komma och hjälpa oss, säger Rikard von Zweigbergk.
Ett eget läkemedelslager är uppbyggt liksom förråd med utrustning och textilier som används i sjukvården, som kläder till patienter och personal. Var de finns, hur länge de ska hålla och vad de innehåller är hemligstämplat.
Har bara ett sjukhus
Visby lasarett är öns enda sjukhus. Här på ön har personalen tränat med Försvarsmakten och ska utbildas i katastrofmedicin.
– Vi planerar för hur alla verksamheter kan användas, som vårdcentraler och tandvården. Vården är inte avgränsad till sjukhuset, säger Rikard von Zweigbergk.
Militärstrategiskt ses Gotland som nyckeln till kontrollen över Östersjön. När Volodymyr Zelenskyj talade till riksdagen nämnde han att Ryssland diskuterat hur man kan ta ön.
Vad betyder det här för er beredskap?
– Självklart blir det tillspetsat och man reagerar starkt när man ser bilder i rysk stats-tv där man står och ritar ringar runt Gotland. Då känns det väldigt verkligt. Men det är ett kvitto på att det arbete vi gör är viktigt.
Någonstans på Gotland har ett bergrum rustats upp. Därifrån kan ön styras i händelse av ett angrepp.
– Det finns ett engagemang hos folk som bor, lever och jobbar här i regionen. Jag tror att det finns en stark vilja på Gotland att försvara ön om något skulle hända, säger Rikard von Zweigbergk.
”Sker ett uppvaknande”
Om Sverige skulle utsättas för ett väpnat angrepp i dag är sjukvården inte väl förberedd, konstaterar Socialstyrelsen i en rapport från i höstas.
Bland problemen nämns bristen på vårdpersonal och att det saknas lager med sjukvårdsutrustning och läkemedel. Vården måste öva på katastrofmedicin och sjukhusen rustas för att klara krig.
– En del skulle säga att vi är fredsskadade och har svårt att tänka att vi kan drabbas av krig. Men det sker ett slags uppvaknande nu.
Det säger Göran Sandström, läkare, överstelöjtnant och ställföreträdande chef vid Försvarsmedicinskt centrum i Göteborg.
Samhällets beredskap handlar mycket om hur rustat det är i fredstid. I Sverige har vårdplatserna minskat dramatiskt i många år och många sjukhus saknar personal. Det håller för en större händelse i fredstid – inte krig, menar Göran Sandström.
– I krig eller ett väpnat angrepp blir det hundra eller tusentals skadade en längre tid.
Planerade till minsta kalsong
Försvarsmakten har ökat inköpen till sina sjukvårdslager. Blir det krig tar man ut cirka 2 000 personer till den militären. Men man är helt beroende av hjälp från den vanliga sjukvården.
– En soldat vill inte strida om den inte vet att den får vård.
Kriget i Ukraina, där ryska styrkor rapporteras ha attackerat hundra vårdinrättningar, visar att vi måste börja planera för att sjukhus inte är fredade i krig, enligt Göran Sandström. Sjukhus med glasfasader och utan skyddsrum som Nya Karolinska är inte lyckat.
Det fanns en tid då Sverige storsatsade på krigssjukvård. Under kalla kriget togs detaljerade planer fram för hur sjukvården skulle fungera, underjordiska krigssjukhus byggdes – bland annat under SÖS i Stockholm – och lager med utrustning och läkemedel ställdes i ordning på hemliga platser i landet.
Allt var uträknat och planerat, från hur skadade skulle transporteras till sjukhus och hur mycket blod som skulle behövas – ända ner till minsta sjukhuskalsong.
”Ta lågt hängande frukter”
Allt avvecklades kring millennieskiftet. Sedan dess har vi planerat för fred. Daniel K Jonsson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, menar att Sverige varit extremt i hur noggrant vi byggde upp det civila försvaret och sen lade ner det.
Men nu har frågan blivit akut.
– Vi har nått en omsvängningspunkt nu. Jag tror att både pandemin och Ukraina har fått oss att inse att vi inte bara kan slimma verksamheter så mycket som möjligt, säger han.
En statlig utredning föreslår att Sverige bygger upp lager av läkemedel och sjukvårdsutrustning, något som uppskattas ta mellan tre och fem år.
Regeringen har gett alla regioner i uppdrag att öka sin beredskap med målet att landet ska klara 90 dagar av strider. Hur långt man kommit varierar.
Beredskapen blir i värsta fall en fråga om var man bor och hur mycket ens regionpolitiker vill satsa, menar Gotlands beredskapschef Rikard von Zweigbergk.
– Staten måste ta ett tydligare ansvar, och jag tror och hoppas att det är på gång, säger han.