Politikerna har inte lärt sig något av räntekrisen
Riksbanken sänker räntan igen och nästa år kan den vara nere på 1,5 procent om marknaden får rätt. Men det verkar som om makthavarna inte dragit några slutsatser av svenskarnas kollektiva skuldångest de senaste åren.
Det här med ränta och penningpolitik är inte lätt att förstå. På onsdagen meddelade Riksbanken att räntan sänks till 3,25 procent.
I augusti var inflationen 1,9 procent.
Senast prisökningarna vara nere på den nivån, sommaren 2021, var Sveriges styrränta 0 procent.
Men då befann sig Sverige i en högkonjunktur.
Nu går det desto sämre. Färska siffror från SCB visar att svensk ekonomi inte visat någon tillväxt på två och ett halvt år. Arbetslösheten stiger. Varslen haglar, liksom konkurserna.
Noll procents ränta när hjulen snurrar för fullt, 3,25 procent när var och varannan får vända på slantarna.
Förklara det för en lågstadieelev den som kan.
En lekman kan nog tycka att Riksbanken gått lite väl försiktigt fram med räntesänkningarna. Minst sagt.
Men kan denna expertmyndighet ha fel?
Jovars. Det har hänt förr.
”Det blev inte alls bra.”
Varnar för vanliga bolånetipset: ”Banken låser fast dig”
Betyget kommer från Henry Ohlsson, som satt i Riksbankens direktion mellan 2015 och 2023, när han intervjuades i Svenska Dagbladet nyligen.
Han syftade på att Riksbanken var väldigt sena med att höja räntan när inflationen började ta fart i slutet av 2021.
Henry Ohlsson är också kritisk till minusräntan, vilket han var tydlig med redan då han var kvar på Riksbanken.
Priset för de sena höjningarna och framförallt excesserna under nollränteåren betalar vi varje dag.
När finansminister Elisabeth Svantesson i augusti skulle förklara varför svensk ekonomi går så dåligt sade hon:
”Det är drivet i hög grad av att svenska hushåll är så räntekänsliga.”
Alltså: vi har för mycket lån.
Många svenskar, som under lång tid bibringades uppfattningen att noll procents ränta var normalt, har slitit sitt hår över skyhöga låneavier de senaste åren.
En del har råkat riktigt illa ut. Skuldberget hos Kronofogden har ökat med 70 procent på två år.
Riksbanken spår nu snabbare sänkningar och att styrräntan blir runt 2,25 procent i slutet av 2025.
Marknaden tror att det går ännu fortare och att räntan är 1,5 procent nästa höst, enligt en rapport från SEB.
Det kommer alltså återigen att bli billigare att låna, vilket nog många tycker är välkommet.
Men det kanske kan vara värt att lyfta blicken något.
Om de senaste årens kris berodde på att svenska folket har lånat för mycket skulle man kunna tro att det var fullt fokus på att det inte ska hända igen.
Så verkar inte tankegångarna gå.
Precis tvärtom faktiskt. Regeringen har visserligen föreslagit att ränteavdraget på konsumtionslån ska fasas ut. Det är klokt eftersom det verkar lite konstigt att staten ska subventionera överskuldsättning.
Däremot rörs inte avdragen för lån till bilar, båtar, aktier och inte minst för bostäder, som står för över 80 procent av svenskarnas skulder.
I praktiken träffar förslaget bara de som redan har det svårt medan alla med stora bolån skonas.
Regeringen har också föreslagit en sänkning av bolånetaket från 85 till 90 procent.
Orsaken är lätt att förstå. De höga bostadspriserna, efter en trettio år lång låneorgie i Sverige, gör att många har svårt att få ihop till kontantinsatsen.
Konsekvensen av förslaget är också enkel att begripa: det kommer att lånas mer.
En annan åtgärd som bromsat bostadspriserna och skuldsättningen är kravet på amortering, något som varit en självklarhet i de flesta länder i decennier.
Inom kort väntas en utredning föreslå att också amorteringskraven sänks.
”De regler vi har i dag minskar efterfrågan på bostäder. Om regeringen släpper något på reglerna, så kommer efterfrågan att öka”, sade utredaren John Hassler till SvD i veckan.
Alltså – lånefesten har gjort hela den svenska ekonomin sårbar. Därför behöver vi göra det möjligt för människor att belåna sig ännu mer.
Det är som att bota en baksmälla med Dry Martinis.
En metod som på sikt alltid landar i samma analys:
Det här blev inte alls bra.