Oro för militariserat Bolivia – över 20 döda

helskärm

Antalet döda har ökat sedan Bolivias nya regering skickade ut soldater på gatorna för att möta protester från expresidenten Evo Morales anhängare. Beslutet att ge militären straffrihet kan få situationen att eskalera, varnar människorättsorganisationer.

Minst 23 människor har mist livet och över 700 skadats i de oroligheter som skakat Bolivia efter det omstridda valet den 20 oktober. De flesta har dödats i samband med protester mot landets nya ledare Jeanine Áñez, som utropade sig själv till interimspresident sedan Morales avgick förra söndagen på uppmaning av militären.

Sorgen och ilskan är stor i Morales-fästet Cochabamba, där nio människor dödats i sammandrabbningar mellan militär och demonstranter sedan i fredags, rapporterar El País utsända.

– Helikoptrarna har hovrat i luften som om det vore krig, som om vi strider med ett annat land, säger en förtvivlad demonstrant till tidningen.

"Bör skrotas"

Regeringen har försvarat polisen och militärens agerande och hänvisar till att protester urartat i oroligheter och vandalism. I slutet av förra veckan skrev högerledaren Áñez under ett dekret som godkänner militärens deltagande i att upprätthålla ordningen – och som undantar den från straffrättsligt ansvar. Det har väckt skarp kritik från flera människorättsgrupper.

Dekretet "bryter mot internationella normer och skickar i praktiken den mycket farliga signalen till säkerhetsstyrkorna att de har carte blanche att begå övergrepp", skriver José Miguel Vivanco, Amerikachef vid Human Rights Watch, på Twitter. "Det bör omedelbart dras tillbaka", tillägger han.

"Försvarar samhället"

Även människorättsorganet IACHR, en del av den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS, uttrycker oro för att dekretet kan uppmuntra till "våldsam repression".

Samtidigt varnar FN:s chef för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, för att säkerhetsstyrkornas agerande riskerar att omintetgöra möjligheter till dialog.

Regeringen har svarat att dekretet syftar till att möjliggöra för militären att delta i "försvaret av samhället" och att det på intet sätt innebär att det är fritt fram för säkerhetsstyrkorna att döda människor.

Morales, som anser sig ha utsatts för en statskupp, beskriver dödsfallen som "brott mot mänskligheten" i ett inlägg på Twitter från exilen i Mexiko. Dit tog han sin tillflykt efter att han avgick i söndags.

Manipulerat val

Krisen i landet utlöstes av att Morales, enligt det officiella resultatet, vann valet den 20 oktober med de tio procentenheters marginal gentemot tvåan som krävs för att slippa en andra valomgång. Misstankar om fusk – som bland annat grundade sig i en abrupt paus i rösträkningen – utlöste oppositionella protester som skakade landet i flera veckors tid.

När OAS, som bjudits in att granska valet, meddelade att man funnit tydliga tecken på manipulation reagerade Morales genom att lova ett nytt val. Men senare samma dag valde han att avgå när militären uppmanade honom till det.