Friade från ett 23 år gammalt mord

Karin Ahlborg

Skulle ha blivit det äldsta mordet som lösts - ''Cold case''-fallet slutade i fiasko

Det skulle bli det äldsta fallet som lösts.

Det blev i stället en soppa av rykten och lösa uppgifter.

Efter ett halvår i häkte har två män nu friats för ett 23 år gammalt mord.

Någon gång efter klockan 16.00 den 1 december 1992 försvann den då 31-åriga dörrvakten spårlöst.

Han skulle inte dyka upp förrän tio år senare, inlindad i plastsäckar, i närheten av Ekolsundsbron mellan Stockholm och Enköping.

Ett par veckor efter försvinnandet kom det första tipset in till polisen. Det kom från en grovt kriminell torped som pekade ut två av sina vänner.

Ville ha fästmön

Senare skulle den 44-åriga man som häktades och nu frikänts hävda att tipset kommit till enbart för att tipsaren ville åt 44-åringens då nyblivna fästmö.

Torpeden fortsatte att fylla på med tips men hördes aldrig formellt, minnesanteckningarna hittades långt senare när polisen som gjort dem gått i pension.

Inte förrän i mars 1993 inledde polisen en förundersökning rörande mord.

Enligt ett av torpedens tips skulle dörrvaktens kropp ha dumpats nära Ekolsund och polisen inledde dykningar.

Ingen kropp hittades och luften gick ur utredningen.

Kroppen flyter upp

Tio år senare, 2002, flöt kroppen upp.

Vid den rättsmedicinska undersökningen fann man sår efter hugg eller stick på arm, höft, nacke och på halsens sida. En av skadorna på halsen var förmodligen livshotande men obduktionsläkaren kunde inte avgöra dödsorsaken efter så lång tid i vattnet.

Trots att man hade en kropp hände inget mer med utredningen.

På hösten 2014 beslutade ''Kalla fall''-gruppen vid Stockholms länskriminal att ta upp fallet.

Inte trovärdiga

Torpeden hade hunnit avlida och kunde inte längre höras.

I december häktades en 54-årig man och en månad senare 44-åringen.

54-åringen säger i förhör att han varit med och virat in en livlös kropp i hönsnät och att 44-åringen varit på plats innan han själv kom dit.

Men 54-åringens uppgifter är inte trovärdiga och i vissa fall bevisligen fel, konstaterar Solna tingsrätt.

Polisen har under den aktuella tiden, 1992-1993, spanat intensivt på 44-åringen av helt andra skäl, nämligen narkotika. Trots det har man inte funnit några samband mellan dörrvakten och 44-åringen.

Dna-spår betydelselöst

Den enda tekniska bevisningen som presenteras är dna från 44-åringen på en plats som utredarna tror är mordplatsen men utan att kunna bevisa det. Därför saknar dna-spåret betydelse.

I utredningen cirkulerar flera olika motiv: narkotika, utpressning, rån.

Solna tingsrätt konstaterar att det inte är nödvändigt att presentera ett svar på varför någon mördats men om alla övriga omständigheter är oklara behövs ett motiv för att kunna värdera de andra uppgifterna.

I sin dom, där alltså 54-åringen och 44-åringen frias, skriver tingsrätten att utredningen brister på väsentliga punkter.

Rätten har inte fått veta när, hur, av vem eller vilka eller varför mordet begåtts.