Maria följde magkänslan – hittade sin mamma döende i badrummet
”Det känns som om vi har fått en andra chans”
Publicerad 2018-12-09
Mamma Lotta låg döende på badrumsgolvet med 26 grader i kroppstemperatur.
Dottern Maria förstod att någonting var fel när hon inte svarade i telefon.
– Mamma krampade och var alldeles iskall, säger Maria.
I april hade Lotta Ljungmark, 62, varit sjukskriven från arbetet i ungefär ett år. Hon led av kraftig ischias och var ofta orkeslös. Ibland kände hon inte igen sig själv och uppträdde förvirrat.
– Jag hade lagt kläder på hela golvet i vardagsrummet. Nycklar och busskort låg inte där jag brukade lägga dem, säger Lotta.
En eftermiddag ringde Lottas 40-åriga dotter, Maria Ljungmark, till sin mamma. Men hon möttes av telefonsvarare och fick igen kontakt.
Genast fick Maria en dålig magkänsla.
– Jag kände på mig att någonting var fel och åkte hem till hennes lägenhet i Skärholmen, säger Maria Ljungmark.
Hon bankade på sin mammas dörr, men ingen öppnade. Genom brevinkastet såg Maria att det var tänt i lägenheten och att rullatorn stod i hallen.
Då beslutade sig dottern för att ringa efter hjälp.
– Det kom hit en polispatrull som bröt upp ytterdörren, säger Maria.
Mamma krampade och var iskall
Tillsammans med konstaplarna hittade hon Lotta liggandes raklång och medvetslös på badrumsgolvet. Polisen ordnade snabbt fram en ambulans, som var på plats efter fyra minuter.
– Mamma krampade och var inte kontaktbar. Hon var alldeles iskall. Hon hade 26 grader i kroppstemperatur, säger Maria.
Polisen, ambulanspersonalen och Maria hjälptes åt att lägga Lotta på en bår. Hon bars ut och kördes sedan i ilfart till Huddinge sjukhus.
En kvart kvar att leva
Framme på sjukhuset berättade läkarna att Maria och poliserna hade räddat Lottas liv. Hon hade en kvart kvar att leva när de hittade henne där på badrumsgolvet.
– Mammas tillstånd var väldigt skört när hon kom in till akuten. Personalen trodde inte att hon skulle överleva, säger Maria.
För att värma upp Lotta, som var iskall, fick hon flera filtar på sig. Men den snabba temperaturförändringen ledde till akut hjärtstopp. Då fick hon kopplas in i respirator.
Timmarna på sjukhuset blev till dygn som blev till veckor. Men läkarna kunde fortfarande inte hitta anledningen till att Lottas liv hängde på en skör tråd. Maria satt vid sin mamma både dag och natt.
– Jag pratade med henne, borstade håret och spelade hennes favoritmusik, säger hon.
Fick hjärtstopp – en gång till
Efter några veckor bestämde sig läkarna för koppla bort respiratorn och flytta Lotta till infektionsavdelningen. Då fick hon snabbt ytterligare ett hjärtstopp.
– Det andra hjärtstoppet var obevakat och varade i 15 minuter. Under den tiden var hon död, säger Maria.
Sjukvårdarna fick igång Lottas hjärta även den här gången. Men de berättade att om hon skulle få ett tredje hjärtstopp i anslutning till det andra skulle de låta henne somna in, eftersom hjärnskadorna antagligen skulle vara stora.
– Det var ett hemskt besked att få. Jag lämnade inte hennes sida på flera dygn. Hon fick inget mer hjärtstopp, säger Maria.
Stänga av respiratorn
När fyra veckor passerat och Lottas tillstånd fortfarande inte förbättrats kallade läkarna Maria till möte. De frågade hur hon ställde sig till att stänga av maskinerna som höll Lotta vid liv.
Efter mötet var Maria fullständigt förkrossad. Hon gick in på sjukhussalen, fram till Lottas säng och fattade tag i sin mammas hand.
Då kände Maria att Lotta tryckte tryckte lite löst med sina fingrar i hennes handflata.
– Jag ropade på läkarna: ”Kom! Fort! Hon trycker”, säger hon och fortsätter:
– Det var en obeskrivlig känsla. Som ett mirakel.
Tränar salsa och boxning
I fönstret hänger röda gardiner, på bordet står en burk pepparkakor och en julgran i miniatyr. Lotta och Maria är hemma i lägenheten i Skärholmen i södra Stockholm.
Snart har det gått ett halvår sedan Lotta fick komma hem från sjukhuset.
– Jag minns ingenting från tiden jag låg inne. Det är först nu jag börjar förstå hur illa det faktiskt var, säger Lotta Ljungmark.
Hon tar sig fram med hjälp av rullator och använder en grip för att plocka upp saker från golvet. De sex månaderna efter sjukhusvistelsen har till stor del bestått av att försöka få tillbaka muskler.
– Jag har tränat mycket på rehab. Styrketräning, salsa och boxning, säger hon fortsätter:
– Salsa är inte lätt. Det är svårt att få till höftrullningarna.
Litade på magkänslan
Maria tar en klunk kaffe och berättar att hon är glad över att ha sin mamma tillbaka i livet.
– Det känns som om vi har fått en andra chans, säger hon och fortsätter:
– Om jag inte hade litat på min magkänsla den där dagen när mamma inte svarade hade hon ju dött.
Har ni fått svar på vad det var som egentligen hände?
– Mamma hade utan att veta om det gått länge med lunginflammation, som gav henne blodförgiftning.
Lotta fyller i:
– Och till slut fick jag en septisk chock. Det betyder att blodtrycket sjunker och man inte kan stoppa det. Det var därför jag hade varit förvirrad och lagt alla kläder på golvet.
Hur mår du i dag?
– Jag hoppas på att bli helt återställd. Det är en lång väg kvar, men jag tänker kämpa, säger Lotta Ljungmark.