En republik blir inte till över en kafferast
HERMANS historia
Rop på republik har hörts i Sverige sedan den franska revolutionen 1789. De ivrigaste republikanerna var länge liberaler ur högreståndsmiljö. I dag är majoriteten av den svenska journalistkåren liksom majoriteten av alla folkvalda i riksdagen bekännande republikaner. Ändå dröjer republiken. Förklaringen är enkel. Inget politiskt parti med självbevarelsedrift vill driva frågan på allvar. Väljarkåren är emot.
Det finns flera skäl till att ingen ansvarig politiker vill ta upp frågan i förtid.
I det demokratiska och fredliga Sverige kan inte övergången till republik ske över en kafferast. En gigantisk utredningsapparat med omfattande remissförfarande och expertutlåtanden måste sättas i rörelse, folkomröstningar arrangeras och det krävs flera riksdagar med mellanliggande nyval innan saken är klar.
Låt mig, som är en av ytterst få svenska skribenter som helt öppet erkänner att jag är för monarkin, förklara varför republikivrarna inte är så ivriga. Otaliga problem måste nämligen först redas ut, innan konsensus kan diskuteras fram.
Här är bara några få av problemen:
1. Vilken typ av president ska vi ha? Ska det vara en mäktig man som i USA eller Frankrike? Någon som pekar med hela handen eller en halvmäktig president som i Finland eller en person helt utan makt, som i Tyskland? Eller ska vi göra som i Schweiz och låta regeringsmedlemmar turas om att vara statschef ett tag? Många svenskar kan dessutom tänka sig ytterligare en möjlighet: Avskaffa statschefen helt och hållet, låt statsministern och riksdagens talman sköta statschefens representativa uppgifter. De gör ju redan allt annat som statschefen förr skulle göra.
2. Ska presidenten vara en aktiv politiker, typ Håkan Juholt eller en före detta aktiv som Mona Sahlin? Ska han/hon vara en före detta ämbetsman typ Hans Blix? Eller en kulturpersonlighet typ Torgny Lindgren? Kanske svenska folket vill välja en kändis i allmänhet, typ Ingemar Stenmark eller Zlatan?
3. Ska presidentkandidaterna presenteras av de politiska partierna? I så fall kommer han/hon alltid att ha sitt politiska partis märke stämplat i pannan. Ska andra organisationer eller näringslivet kunna ställa upp en kandidat? Ska vilken privatperson som helst kunna ställa upp? Varför då inte kronprinsessan Victoria eller kung Carl Gustaf?
4. Vem ska välja presidenten? Ska svenska folket göra det, eller parlamentarikerna som i Tyskland eller särskilda elektorer som i Finland? Om det är många kandidater och ingen får majoritet måste det bli en valomgång till med alla möjligheter till politiskt schackspel inför sista omgången.
5. Får valkampanjen kosta hur mycket som helst? Då kan rika kandidater köpa tv-tid medan de fattigaste får nöja sig med flygblad och megafoner på gator och torg. Man kan för övrigt fråga sig vad det är för mening med att driva en dyr valkampanj om presidenten ändå är helt maktlös och utan möjlighet att förverkliga sina vallöften. Men hur ska folket kunna välja någon utan en valkampanj?
6. Hur länge ska presidenten sitta, 3, 5, 7 år? Kan han/hon bli omvald? Hur många gånger som helst?
7. Kan han/hon vara hur ung eller gammal som helst? Presidenten måste givetvis vara en svensk medborgare, men måste presidenten vara född svensk medborgare? Kan en etablerad invandrare bli vald, som författaren Theodor Kallifatides eller statsrådet Nyamko Sabuni? Om inte, betyder det att vi har A- och B-medborgare.
8. Innan utredningen dras igång måste antagligen en första uppslitande folkomröstning arrangeras med frågan om monarki eller republik och då alla utredningar är klara kanske folket vill rösta en gång till om den föreslagna formen av republik. Det är möjligt att utredarna har flera olika förslag som väljarna får ta ställning till. Det vore ju svenskt och demokratiskt. Mellanrepubliken kanske vinner, eller republiken lagom.
9. Därefter ska riksdagen säga sitt. Eftersom det är en grundlagsändring måste det hållas nyval innan det slutgiltiga beslutet kan fattas.
10. Återstår frågan vad göra med hela den kungliga familjen? Då utredningarna kommit så här långt kanske alla tre kungabarnen har fått egna barn som alla enligt lagen är arvtagare till den svenska tronen. De måste lösas ut med lämpliga fallskärmar.
11. Ska presidenten bo på Stockholms slott, Drottningholm, Haga slott? Eller måste det byggas ett helt nytt, modernt residens? Ändå måste alla de kungliga slotten bevaras eftersom de är historiska minnesmärken. Vad ska presidenten ha i lön och pension? Hur stor personlig stab behöver presidenten? Bilar, livvakter, officiellt sommarställe?
12. Vilken status ska en före detta president ha? Behöver hans/hennes familj ha fortsatt personskydd? Kan en avgående president återgå till annan verksamhet i så fall vilken som helst? Är det lämpligt?
Ja, som ni ser finns det en hel del att reda ut. Man kan tänka sig grupper av tjänstemän och politiker som i åratal cirklar jorden runt för att studera förhållandena i andra länder. Det är lätt att visualisera de tusentals sidor utredningar som måste göras. Ingenting av detta är gratis. Då först, då allt detta är klart, utrett och klubbat. Då är republiken här. Det kommer nog lyckligtvis aldrig att ske i min livstid.