En svår prestigeförlust för Irans regim
Iran insåg att de skulle bli överbevisade. För regimen var det bättre att erkänna och be om ursäkt än att fortsätta neka.
Men frågetecken återstår.
De 176 döda är offer inte bara för Irans vårdslöshet utan även för den på många sätt helt onödiga upptrappningen av konflikten mellan USA och Iran.
Iransändning med Wolfgang HanssonIran insåg uppenbarligen att västvärldens underrättelsetjänster satt på bevis som inte gick att avfärda eller förneka. Sannolikt både i form av satellitövervakning och avlyssnade röstsamtal.
Valet stod mellan att göra som Ryssland gjort när de gäller det malaysiska passagerarplan MH-17 som sköts ner över östra Ukraina 2014 eller närma sig sanningen. Vladimir Putin fortsätter blåneka trots överväldigande bevis för Rysslands skuld vilket förstärker intrycket internationellt att han leder en auktoritär skurkregim och bidrar till att Ryssland är kvar i skamvrån.
Iran har dessutom att ta hänsyn till reaktionen från sin egen befolkning. Trots att många döda var utländska medborgare var de flesta ursprungligen iranier med släktingar kvar i Iran. Det hade varit ohållbart att hävda regimens oskuld om västländer börjar offentliggöra sina bevis.
Då är det bättre för mullorna att pudla, be om ursäkt och skylla på den mänskliga faktorn trots att de i närmare tre dagar försökte dölja sanningen.
Fortfarande finns en rad frågetecken att räta ut. Hur kunde misstaget ske?
Iran har hävdat att deras civila och militära övervakare av luftrummet sitter tillsammans för att den här typen av fatala misstag inte ska kunna ske.
”Psykologisk krigföring”
Varför tog det så lång tid att berätta sanningen? Så sent som i går hävdade Iran att det enda man helt säkert kunde utesluta var att planet träffats av en robot. Uppgifterna från Kanadas premiärminister Justin Trudeau och andra om att planet skjutits ner avfärdades som "psykologisk krigföring" från väst.
Så länge händelseförloppet inte är klarlagt i detalj kvarstår möjligheten att element inom militären kan ha agerat på egen hand för att hämnas den avrättade generalen.
För diktaturen är medgivandet av misstaget ett förödmjukande slut på en dramatisk vecka som annars på många sätt gick regimens väg. Det är en svår prestigeförlust.
Efter avrättningen av general Qassem Soleimani lyckades mullorna trumma upp en nationalistisk stämning mot USA. Miljontals iranier gick ut på gatorna för att sörja generalen och fördöma USA. Delvis utkommenderade men många deltog också frivilligt. Inför omvärlden skapade det intrycket av att ett enat Iran stod upp mot president Trumps försök att tvinga landet på knä.
Iran lyckades genomföra en väl avvägd hämnd där man för första gången öppet attackerade amerikanska baser i Irak men utan att döda några amerikaner. På så vis lyckades man undgå en amerikansk vedergällning.
En gåta
Bara för att några timmar senare göra ett ödesdigert och oförlåtligt misstag som åter sätter regimen på de anklagades bänk. Det internationella trycket kommer att vara stort att ställa de skyldiga inför rätta.
Iran hade utlovat befolkningen den hårdast tänkbara hämnden mot USA. Istället dödar man över hundra av sina egna medborgare.
Så här i efterhand framstår det som en gåta hur Iran kunde låta den internationella flygplatsen i Teheran vara öppen samtidigt som man fruktade en motattack från luften från USA. En väldigt kostsam läxa.
Men nedskjutningen hade inte inträffat om det inte varit för det uppskruvade tonläge som rådde efter USA:s avrättning av generalen. Kulmen på en längre tids förnyad fientlighet mellan de två länderna.
Detta efter att president Trump sagt upp kärnenergiavtalet som var avsett att hindra Iran från att skaffa sig kärnvapen. Detta trots att FN-organet IAEA hävdade att Iran fullgjorde sin del av det avtal som den förre presidenten Barack Obama 2015 var med om att träffa.
Vårdslös politik
Istället för lättade sanktioner som Iran utlovades så införde Trump stenhårda ekonomiska sanktioner mot landet. Dessutom hotade han med att straffa alla företag som fortsatte handla med Iran. Vilket fått Irans ekonomi att rasa ihop.
Trump vill tvinga fram ett ännu tuffare kärnavtal och på vägen gärna även fälla den islamistiska diktaturen. Han gör det mot Europas och resten av världens vilja och till priset av att föra USA till randen av ett krig mot Iran.
Jag vill inte på något sätt försvara den vidriga diktaturen i Iran men man kan inte förvänta sig att någon nation ska lägga sig platt och följa diktat från USA. Donald Trump gör världen till en farligare plats med sin vådslösa politik gentemot Iran.
Något bland annat de 176 människorna ombord på det ukrainska planet fick betala priset för. Däribland 17 från Sverige.
Flygkraschen i Iran – detta har hänt