Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Förslaget om koranbränningar sågas av tunga instanser

Utredning tillsattes efter att koraner bränts och Erdogandockor hängts upp.

Dessbättre sågar tunga remissinstanser förslaget att inskränka yttrandefriheten.

Salwan Momika bränner en koran utanför moskén på Södermalm, Stockholm.

Nervösa politiker har en tendens att begå dumheter.

Sommaren 2023 höjdes terrorhotsnivån till en fyra på den femgradiga skalan och regeringen kallade till presskonferens för att meddela att en utredning om inskränkt rätt att demonstrera hade tillsatts.

Anledningen var att jobbiga typer som Rasmus Paludan och Salwan Momika skändat fler exempel av islams heliga skrift än vad jag orkar räkna till.

Och inte nog med det, aktionerna retade upp den lynnige despoten i Ankara så till den grad att denne vägrade acceptera Sveriges Nato-ansökan.

Utredningen har föreslagit ändringar i ordningslagen, så att demonstrationer ska kunna ställas in med hänsyn till Sveriges säkerhet.

Nu har remissinstanserna sagt sitt.

”Det finns inte tillräckliga skäl för begränsningar”, suckar Justitiekanslern och påpekar det uppenbara, nämligen att lömska figurer kan begränsa meningsmotståndares yttrandefrihet från att demonstrera genom hot om våld.

Faktum är, påpekar JK, att det finns en risk för att ”reformen blir hotdrivande i sig genom att det sporrar illvilliga aktörer att försöka påverka Sverige”.
 
Det är en klok observation. En sådan bestämmelse skulle förr eller senare få fart på trollfabrikerna i Kreml, Peking och Teheran.

Kanske rent av även på den som ett visst riksdagsparti förfogar över, vem vet.

Justitieombudsmannen för ett liknande resonemang som JK och ställer sig på goda grunder frågande till ”att en sådan ordning skulle vara önskvärd”.

Intressant nog har även Säpo tidigare framfört invändningar.

I ett Sverige där rikets säkerhet ligger till grund för tillståndsgivning av manifestationer får den myndigheten en avgörande roll.

Säkerhetspolisen har muttrat att den indirekt skulle diktera villkoren för yttrandefriheten, vilket inte är förenligt med dess ”uppdrag att skydda demokratin och värna medborgarnas fri- och rättigheter”.
 
Ingen rolig läsning för regeringen, med andra ord.

Justitieminister Gunnar Strömmer ska dock ha en eloge för att han tillsatte en utredning i stället för att göra som i Danmark, som bemötte koranbränningar med att i panik stifta en hädelselag.

Det blev i ett slag förbjudet att ”offentligt bränna, smeta, trampa ner eller sparka på heliga skrifter”.

Nu skriver vi hösten 2024 och frågor om rikets säkerhet kopplade till allmänna sammankomster har inte samma dagaktuella karaktär som de hade förra sommaren.

En Erdogandocka hängde upp och ner utanför Stockholms stadshus i januari 2023.

Således har också den politiska oron stillats och Justitiedepartementet kan nicka belåtet åt att Paludan nyligen dömdes till fängelse för ett par manifestationer.

(Nu är det alls inte säkert att avgörandet står sig i hovrätten, men det är av underordnad betydelse. Redan åtalet och den fällande domen i Malmö tingsrätt visar att det redan finns straffrättsligt utrymme inom detta område.)
 
Jag utgår ifrån att Strömmer tar sitt förnuft till fånga och begraver utredningen i någon parlamentarisk kommitté som efter att idisslat ämnet ett par år kommer fram till att inte peta i lagen.

Det här är Oisín CantwellDet här är Oisín Cantwell