Räntebeskedet får allt mindre betydelse
Uppdaterad 2013-04-18 | Publicerad 2013-04-17
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Annika Creutzer: Det låter viktigare än det är
Riksbankens räntebesked får allt mindre betydelse. Därför är dagens besked från Riksbanken allt mer en icke-händelse.
Vad som sker i vår omvärld och bankernas inställning till kunderna påverkar hushållen och småföretagen mycket mer.
Riksbanken beslutade i dag att låta reporäntan vara kvar på 1 procent.
Det är som vanligt. Vi följer med spänning varje besked från Riksbanken. Ska Riksbanken sänka, höja eller låta sin styrränta – reporäntan – vara? Reporäntan är ju den ränta Riksbanken tar ut när de vanliga bankerna lånar pengar. Tanken är att den räntan sedan ska slå igenom på de räntor bankerna tar ut för lånen eller ger till spararna.
Syftet med ränteförändringarna är att se till att inflationen håller sig kring 2 procent. Om ekonomin går på högvarv går det att ta ut högre priser, vi får inflation, och går ekonomin sämre så sjunker eller står priser stilla och inflationen blir för låg. Kring 2 procent är den inflation som anses vara bäst för vår ekonomi.
Genom att höja räntan ökar kostnaderna för hushåll och företag och har vi inte råd att betala lika mycket för allt vi köper och priserna dämpas. Och omvänt, om räntan sänks blir det mer pengar över till att konsumera och då stiger den allmänna prisnivån.
Det har grälats en del inom Riksbanksdirektionen där de sex ledamöterna, vice Riksbankscheferna och Riksbankschefen Stefan Ingves, tillsammans ska fatta beslut om reporäntan. Det är framför allt Lars E O Svensson som tycker att räntan borde vara lägre med tanke på inflationen. Han menar, förenklat, att om räntan var lägre så skulle arbetslösheten inte vara lika hög. Han har visst medhåll av kollegan Karolina Ekholm. Tillsammans brukar de rösta för större räntesänkningar.
Men de andra, majoriteten, har varit försiktigare och menat att det inte behövs lika stora räntesänkningar. Inflationen är rimlig sett på längre sikt. Ett av flera andra argument är att hushållen är så högt belånade, vi har så stora bolån, att det finns risk att vi lånar ännu mer om räntan sänks. Då kan det bli stora problem, inte bara för enskilda hushåll utan för hela ekonomin när räntorna vänder uppåt.
Frågan är om räntenivån egentligen har så stor betydelse.
Vi har under lång tid haft en rekordlåg ränta och inflation. Trots detta blir inte jobben inte fler, snarare färre. För vi är mer beroende av vad som sker i vår omvärld än vad vi har för räntenivå i Sverige. Ekonomin går på lågfart för att andra länder inte har råd att handla av oss och det kan vi inte göra mycket åt. En ännu lägre ränta skulle dock göra att den svenska kronan inte var så dyr och då skulle vi kunna sälja mer, är motargumentet.
Men frågan är om vi skulle få en lägre kronkurs. Att amerikanska dollarn, euron, japanska yenen och brittiska pundet är lågt i förhållande till kronan beror till stor del på att det trycks extra mycket sedlar av dessa valutor. De försöker helt enkelt få ner sina växelkurser för att kunna sälja mer. Men att trycka sedlar är att be om framtida problem så den vägen vill inga mindre ekonomier gå.
Bankerna brukar inte följa reporäntan så exakt när det gäller boräntor. Förklaringen är att bankerna till stor del lånar upp pengarna, som de ska låna ut, på en internationell marknad. Även om Riksbanken skulle sänka räntan så har det inte lika stor betydelse som hur de internationella marknadsräntorna utvecklar sig. Dessutom finns det lagstiftning i kölvattnet på finanskrisen och en dålig konkurrens mellan bankerna som också påverkar våra boräntor.
För småföretagen handlar det framför allt inte om nivån på låneräntorna utan om möjligheten att få låna. Det spelar inte så stor roll om räntan är någon halv procentenhet högre eller lägre om banken inte vill ge lån. Det har varit några tuffa år för många småföretag men på senare tid har det blivit något, lite lättare att få lån.
Så när du hör Riksbankens besked om räntan i dag så låter det viktigare än det är. Om du vill ha lägre boränta är det inte säkert att Riksbanken kan göra jobbet åt dig. Du får istället se till att vara en tuff förhandlare med bankerna – då kan du sänka din lånekostnad.
ANNIKA CREUTZER