Låt er inte luras – inflationen är inte över
De värsta prischockerna är på väg att sjunka undan men inflationen kommer fortsätta plåga svenskarna även under 2024.
I sommar sänks räntan.
Men spara på champagnen – det finns en baksida.
Få om ens någon myndighet har samma omedelbara påverkan på människors vardag som Riksbanken. I det låneälskande Sverige är det många som numera sitter som på nålar varje gång det vankas räntebesked och inflationssiffror.
Trist bara att landets mäktigaste myndighet också är den som kanske har störst problem med trovärdigheten.
Grundtipset till en vanlig medborgare som försöker orientera sig om ekonomins framtid: Vad du än gör, lita inte på Riksbanken.
För drygt två år sedan, i november 2021, spådde Riksbanken att räntan år 2024 skulle vara 0. Som ni vet är den 4 procent. I sin senaste prognos från november i fjol tippade Riksbanken att den räntan kommer hålla i sig ända fram till 2025.
Det är de väldigt ensamma om att tro.
Bankekonomerna pratar nu om en första räntesänkning redan i maj och att räntan 2025 ligger på runt 2,5 procent.
Orsaken är att inflationen fortsätter falla. Måndagens siffror från Statistiska Centralbyrån visade att inflationsmåttet KPIF i december minskade till 2,3 procent, den lägsta nivån sedan 2021 och nära Riksbankens mål på 2 procent.
Hurra, faran över!
Tyvärr är det inte riktigt så enkelt. Begreppet inflation är snårigt och det cirkulerar så många olika förkortningar och definitioner att till och med en nationalekonom kan få ont i huvudet.
Till att börja med är den siffra som allmänt brukar kallas för inflation egentligen inflationstakten, alltså hur mycket priserna förändras under en månad jämfört med samma månad ett år tidigare.
I december 2022 var elpriserna rekordhöga. I december 2023 var de hela 39 procent lägre och det drog ned inflationen med 2,3 procentenheter, enligt SCB. Det är väldigt mycket. Men eftersom elpriserna stuckit iväg hittills under januari 2024 lär det slå åt andra hållet när siffrorna släpps om en månad.
KPIF är enligt Riksbanken det viktigaste inflationsmåttet.
Det är ingen slump. Där räknas nämligen effekterna av myndighetens beslut bort. Man låtsas helt enkelt som de skenande boräntor som drabbat miljoner svenskar de senaste två åren aldrig inträffat.
Det är ganska missvisande, eftersom just räntorna gräver ett väldigt djupt hål i mångas ekonomi. I det bredaste och egentligen mest relevanta måttet, KPI, tas ränteökningarna med i beräkningarna. Då var inflationen plötsligt inte 2,3 procent i december utan 4,4 procent.
Även om det var en nedgång från 5,8 procent i november är det fortfarande väldigt högt, man får gå tillbaka till 1993 för att hitta liknande siffror.
Högre räntor bidrog med 2,2 procentenheter till KPI-ökningen i december. Hälften av den verkliga inflationen som träffar hushållen är alltså skapad av Riksbanken självt.
Ett annat sätt att uttrycka inflation är KPIF-XE där man förutom räntor också räknar bort de svängiga energipriserna.
Det brukar också kallas för ”underliggande inflation”. Med det måttet var ökningen 5,3 procent i december. Att utropa inflationens död är alltså lite tidigt.
Och kom ihåg: minskad inflation är inte samma sak som att de senaste årens ofta ganska hutlösa prishöjningar kommer dras tillbaka och priserna sjunka – bara att de fortsätter höjas i lite långsammare takt.
Under 2022 och 2023 steg KPI med sammanlagt 18 procent. Det är en otroligt snabb försvagning av våra pengars köpkraft.
Riksbanken spår att KPI ökar med 4,4 procent under hela 2024.
Även regeringen tror i sin senaste prognos på en KPI-ökning med nära 4 procent.
Riksbanken kommer som sagt sannolikt få fel och andra ekonomer tror på lägre KPI-inflation men klart är att vi även under stora delar av 2024 kommer få se prisökningar på klart högre nivåer än vi vant oss vid under lång tid.
Det värsta är dock bakom oss, och när räntan sannolikt sänks senare i år, blir det en lättnad för många.
Men det är också viktigt att komma ihåg varför inflationen faller: ekonomin går kasst. De flesta banker spår att Sveriges BNP backade 2023 och att det även blir minussiffror för 2024. Två år på raken med krympande BNP har bara inträffat två gånger sedan andra världskriget, på 90-talet och 2008/2009.
Tidigast 2025 kan vi prata om en riktig vändning.
Det vi upplever är en seg baksmälla efter över tio år av berusande låga räntor.
Riksbanken har ett tungt ansvar med sin minusränta och överstimulanser, inte minst under pandemin då Sverige dränktes i nytryckta pengar. I efterhand visade sig det vara lika smart som att luftbomba en skogsbrand med bensin.
Men någon ursäkt därifrån lär vi inte få. Tvärtom.
Förre Riksbankschefen Stefan Ingves förklarade nyligen i en intervju med DITV att han inte ångrar något och verkar mena att myndigheten i princip gjort allt rätt.
Inte heller politikerna tar på sig ansvaret för att just svenskarna är ett av de länder i Europa som drabbats hårdast i inflationskrisen.
Läget i svensk ekonomi kan därmed sammanfattas så här: Ingen gjorde fel, ändå gick så mycket fel.
Det är sådant som föder populism.