Toppjuristen anklagas för att lejt torped att mörda kändisadvokat
Vi vet att en vaneförbrytare dömdes till 14 års fängelse för att ha försökt mörda advokat Henrik Olsson Lilja.
I dag inleddes det straffrättsliga trasslet i Rådhuset i Stockholm om huruvida en kvinnlig jurist lejde torpeden eller inte.
Med revolver i handen sökte gangstern upp Olsson Lilja och utanför dennes bostad på Kungsholmen en morgon i september förra året började de brottas, skott gick av, ambulans kom, advokaten opererades och överlevde.
Var det detta, som åklagare Lucas Eriksson, rutinerad, inte sällan inblandad i mål som når löpsedlarna, hävdar var finalen?
Var det detta som alla misslyckade försök att städsla en torped, förbrytare hade under några års tid kommit och gått, tagit emot pengar och sedan fått kalla fötter, mynnade ut i?
Imponerande på 60-talet
Åklagaren valde att för översiktens skull att presentera sin så kallade gärningsbeskrivning med en powerpoint.
En teknik som säkert var imponerande då science fiction-serien Star Trek någon gång på 60-talet började gå i tv användes för att fira ner två skärmar under avsevärt gnissel från taket.
Inga försök gjordes att dra för gardinerna, då det endast med god vilja går att hävda att novemberrusket utanför fönstren innehöll dagsljus.
Det är ett väldigt ovanligt mål detta, kriminologiskt och statistiskt betraktat.
Ovanligt redan i den bemärkelsen att två av fyra personer som har åtalats för någonting så allvarligt som stämpling och förberedelse till mord är kvinnor.
De två männen, utpekade torpeder, är också de på plats, men är inte lika centrala i sammanhanget.
Mindre vanligt är fallet även på det sättet att i varje fall vissa av de inblandade tillhör eller har tillhört eliten i samhället.
Personer som åtar sig att skjuta ihjäl folk saknas inte i gängmordens Sverige, men varken offer eller påstådd beställare tenderar att återfinnas i den delen av befolkningen som lydigt har betalat värnskatt.
Ett antal brott ska avhandlas i Stockholms gamla säkerhetssal, rummet där Lasermannen och Stureplansmördare misslyckades med att bekämpa kommande livstidsdomar, de närmaste veckorna.
Engagerad i Barncancerfonden
Planeringen bakom mordförsöket kommer senare. Åklagaren går kronologiskt till väga och inleder med några påstådda försök 2018 att anlita en skytt.
Advokat Petra Eklund får ordet och beskriver kort vem den andra misstänkta kvinnan är. Hon har varit engagerad i Barncancerfonden, arbetat som volontär med bistånd i fattigt land, utbildat sig till socionom, jobbat på härbärgen, fritidsgårdar och med ensamkommande barn.
En meritlista som påminner om moder Teresas, men hon kommer till skillnad från den kvinnan aldrig att få Nobels fredspris.
Hon är nämligen åtalad för stämpling till mord, ett brott som kan ge upp till 18-års fängelse.
Hon är viktig för åklagaren. Alla möjliga bevis finns, utdrag ur det hemliga chattverktyget EncroChat som nyligen knäcktes av fransk polis och som har hjälpt olika länders polismyndigheter i stora utredningar, spaningsfilmer som visar hur betalning i guld lämnas över, sms-trafik, kontoutdrag.
Men i denna delen av målet handlar det i allt väsentligt om kvinnans berättelse.
Hon gick självmant till polisen, sa som det var. Hon erkänner i princip alla faktiska omständigheter, men säger att hon inte förstod att det skulle bli allvar.
Kvinnan, berättar hennes biträde, var psykiskt nedgången och drack för mycket då hon en kväll på en krog i Stockholm 2018 träffade en annan dam i kön till toaletten.
Det vill säga den människa som i kvällspressen kallats toppjuristen. En något så när korrekt benämning, även om hon slarvade bort sin ställning i etablissemanget, förlorade sitt fina arbete och föll ner i missbruk och demoner och psykisk ohälsa.
De två kvinnorna ska tillsammans ha planerat, köpt vapen, försökt övertyga män att genomföra mordet.
Det sitter 37 personer i salen, jurister, personal från Kriminalvården, Aftonbladet och Expressen. Anders Tegnell hade nog haft åsikter.
Berättelser kommer och går och om jag räknat rätt har fyra torpeder vid olika tillfällen fått erbjudanden under skumma möten i skumma miljöer, tackat ja och sedan hoppat av.
Säga vad man vill om de två damerna på de åtalades bänk, men om åklagaren har rätt i allt det han påstår har de varit målmedvetna och energiska på ett sätt som skulle göra en ung börshaj avundsjuk.
Reglerna begränsar mig
När rättens estradörer är klara med sina anföranden går ordet till Henrik Olsson Lilja, mörkgrå kostym, brun slips, snaggat huvud.
De pressetiska reglerna begränsar mig, att helt återge dennes berättelse går inte, men det har funnits en rättslig konflikt mellan honom och toppjuristen. Den pågick i flera år och slutade med att han vann i varje instans.
Han berättar att han har fått varningar, bekanta har hört av sig och sagt att kvinnan går runt och pratar om att kontakta Hells Angels.
En situation han är så van vid i sitt arbete som brottmålsadvokat, så ovan vid som brottsoffer.
Olsson Lilja pratar med raka, effektiva formuleringar. Det här är en person som vet hur ett budskap ska framföras i domstol.
Allt tjafs och bråk och stökande med paragrafer slutade med att han betalade kvinnan som påstås ha blivit besatt av att han skulle dö över nio miljoner kronor. Pengar saknas inte i den här miljön.
Hon ser ut att lyssna intensivt, antecknar.
Mörka kläder, håret uppsatt i knut. Hon nekar till anklagelserna och även om indiciekedjan ser stark ut, är utgången inte given.
Då det är dags för paus får kriminalvårdens vakter vänta med handbojorna tills kvinnan har fått på sig sin svarta kappa.
Det här är inte en människa som finner sig i att bära häktets gröna kläder.