Kuppen ger Aung San Suu Kyi chansen att tvätta sitt skamfilade rykte
Militärkuppen i Myanmar visar hur svårt det är att bryta dåliga vanor.
I praktiken har militären aldrig lämnat makten utan styrt från kulisserna.
Kuppen ger fredspristagaren Aung San Suu Kyi en chans att återupprätta sitt skamfilade internationella rykte.
Att höra generalerna lova demokratiska val om ett år samtidigt som man tagit makten i en kupp är som att höra Donald Trump lova att han från och med nu alltid ska tala sanning.
Militären har noll demokratisk trovärdighet. De har i över 50 år styrt landet med järnhand. Efter hård press från en missnöjd befolkning i kombination med ett kompakt internationellt tryck lämnade militären delvis ifrån sig makten 2011.
Men eftersom den politiska makten också ger tillgång till statens pengar ville militären behålla sitt inflytande. Den nya författning som infördes garanterade militären en fjärdedel av platserna i parlamentet. Man behöll kontrollen över viktiga ministerier som försvars- och inrikesministerierna.
Grundlagen ger generalerna rätten att när som helst införa undantagstillstånd.
Men även om Myanmars, tidigare Burma, demokrati mest bestått av en tunn fernissa så är det givetvis ett rejält bakslag när militären åter tar all makt. Demokratiseringen ledde till att merparten av de politiska fångarna släpptes fria. Även pressfriheten stärktes.
Bara det faktum att etablera rätten att få gå och rösta i hyfsat fria val är värd mycket för att bryta de väpnade styrkornas grepp om politiken.
Militärens motiv till att agera just nu är något grumliga. Den ledande generalen, överbefälhavaren Aung Hlaing hänvisar till att de val som hölls i november inte gick korrekt till.
Sårad stolthet
I de valen vann Aung Sann Suu Kyis parti NLD en egen majoritet i parlamentet. Militären hävdar att de fanns omfattande fel i vallängderna och att människor i minoritetsområden hindrades från att rösta. Vilket delvis kan förklaras med att det sedan länge råder inbördeskrig i delar av landet.
Militärens parti fick bara 33 av de 496 platserna i parlamentetvalet. NLD fick 396 vilket kan ha sårat militärens stolthet trots att man är garanterad ett avgörande inflytande.
Det kan vara så att militären känner att makten är på väg att glida dem ur händerna på grund av NLD:s popularitet. I hemlandet är Aung San Suu Kyi fortfarande en ikon. Man var rädd att valsegern skulle kunna tvinga militären att gå med på att skriva om grundlagen för att minska deras makt att kontrollera den civila regeringen.
Militären ville gärna ge sken inför omvärlden att Myanmar var en demokrati. Det gjorde nämligen att många av de ekonomiska sanktionerna mot landet lyftes. Det blev lättare att locka utländska investerare. Pengarna flödade in vilket inte minst gynnade militären.
Men den brutala fördrivningen av 700 000 rohingyer, en muslimsk minoritet, under slutet av 2017 gav åter regimen en internationell pariastämpel. När satellitbilder på systematiskt brända byar och vittnesmål om massavrättningar nådde omvärlden sågs det som ett försök till folkmord. FN stämplade det som etnisk rensning.
Fredspristagare militärens lakej
Allra mest besviken blev omvärlden över att Aung Sann Suu Kyi, som redan 1991 fick Nobels fredpris för sin kamp för demokrati i hemlandet, vägrade fördöma militärens fördrivningar av rohingyer. Tvärtom reste hon till och med till den internationella brottmålsdomstolen i Haag för att försvara militären.
Efter det har hon betraktats som militärens lakej av utlandet.
Det resulterade i att flera andra internationella utmärkelser som fredspristagaren fått drogs tillbaka.
Gripandet av henne och andra ledande personer i hennes parti gripits innebär en chans för Aung San Suu Kyi att åter iklä sig rollen som demokratikämpe och tvätta rent sitt rykte.
De internationella reaktionerna på kuppen har varit starka. USA:s nye utrikesminister Anthony Blinken har redan krävt att Aung San Suu Kyi och andra gripna politiker ska släppas omedelbart.
Hon har uppmanat till protester mot kuppen. Frågan är vad militären gör om folk går ut på gatan och visar sitt missnöje.