Total misär för Liberalerna
Uselt utspel av Sabuni ger inte heller nya röster
Läget för Liberalerna är hopplöst.
Alla kurvor pekar fel.
Då försöker partiledaren rädda det som räddas kan med ett utspel och ett krav som ingen begriper. Knappast ens hon själv vad det verkar. Otroligt.
Vi bevittnar vad som skulle kunna sägas vara ett slags kollektivt självmord. Liberalernas problem hopar sig men ingen tycks förmå att göra något åt dem. Patienten tynar bort.
• Nära 60 procent av väljarna har övergett partiet. I den senaste väljarbarometern från Aftonbladet/Demoskop säger 2,3 procent av väljarna att de skulle lägga sin röst på Liberalerna om det vore val i dag.
Det är den sämsta noteringen sedan mätningarna startade för flera decennier sedan.
Tappet sedan valet uppgår till omkring 200 000 av de 357 000 röster Liberalerna fick i förra riksdagsvalet.
• Nyamko Sabuni, partiledare (L) sedan 2019, är den partiledare som svenska folket har sämst förtroende för.
Så har det varit länge. Åtta procent har stort eller mycket stort troende för henne.
Hon har till och med lyckats peta Isabella Lövin, klimatminister (MP), från den sista plats i partiledarnas förtroendeliga som Lövin tidigare prenumererade på.
• Nästan var sjunde medlem lämnade Liberalerna under förra året, enligt Ekot. Allt färre vill alltså betala medlemsavgiften – eller engagera sig för Liberalerna.
• Tidigare ansåg väljarna att Liberalerna hade den bästa skolpolitiken. Det var den enda frågan de tyckte partiet var bra på.
Men nu är L varken bäst, näst bäst eller tredje bäst på skolområdet heller. De är inte bra på någonting enligt väljarna.
Liberalerna är alltså i stort behov av att hitta en fråga, helst flera, som vänder den förödande utvecklingen.
Helst en bred, lättbegriplig fråga som åter placerar Liberalerna på kartan.
Men det tycks inte vara aktuellt. I stället har flera upprop publicerats där rader av företrädare kräver att partiet klart deklarerar att det är ett borgerligt parti, helst bums men i alla fall i god tid före valet i september 2022.
Mycket få betvivlar nog, utom uppenbarligen de själva, att Liberalerna är borgerliga. Men samarbetet med S- och MP-regeringen, Januariavtalet, har lett till det här kravet, oavsett om det är onödigt eller inte.
Nyamko Sabunis svar på det här, både den interna kritiken och nödvändigheten av att markera att partiet finns, är dock mycket märkligt. Så konstigt att hon till och med själv har svårigheter att förklara vad det handlar om.
Migrationspolitiken ligger utanför Januariavtalet. Men trots det hotar Sabuni med att bryta avtalet om regeringen inte gör som Liberalerna vill i en speciell fråga som har med den framtida migrationspolitiken att göra.
Det handlar, om jag förstått det hela rätt, om att unga personer med särskild anknytning till Sverige ska kunna få permanent uppehållstillstånd med hänvisning till ”särskilt ömmande omständigheter”. Exempelvis barn som återförenats med sina familjer men som om paragraferna ska läsas bokstavligt ska lämna landet.
Om den möjligheten införs kommer Sverige svämmas över av en massa människor utan flyktingskäl, anser Sabuni.
Den farhågan kan man givetvis ha även om den verkar överdriven. Men eftersom Liberalerna inte har vetorätt i migrationsfrågan tvingas Sabuni att dra ett annat kort ur leken: om förslaget blir verklighet kan L inte samarbeta om statsbudgeten med regeringen och alltså faller Januariavtalet.
Det är inte bara långsökt. Det är också mycket svårt att förklara för väljarna. Vilket hjärta börjar slå snabbare för migrationspolitikens budgetpåverkan i en marginell fråga?
Möjligen ett och annat bland liberalismens svurna fiender Sverigedemokraterna. Men knappast några andra.
Statsminister Stefan Löfven (S) är inte skakad och det förstår jag. En höna av en fjäder, menar han. Det är lätt att hålla med.
Nyamko Sabunis svar på den interna kritiken och kravet på en folklig, publikfriande fråga är obegripligt. Det ligger oerhört långt från människor och lär inte ge Liberalerna en enda ny väljare.
Det hon, och hennes partikamrater, borde satsa på är i stället att bli relevanta för människor. Berätta varför man ska rösta just på Liberalerna. Då duger inte budgetpåverkan av en undantagsparagraf i den framtida migrationspolitiken.
Men att hennes svar är så uselt kan bero på att partiet är splittrat. Enligt Aftonbladet/Demoskop vill 58 procent av L-väljarna lämna Januariavtalet. Och 18 procentenheter av dem vill göra det nu, 40 procentenheter i samband med valet. Men 33 procent av L-väljarna vill fortsätta samarbetet.
Nyamko Sabuni måste ta krafttag, annars lär hennes parti inte vara kvar i riksdagen efter nästa val. I det förra, 2018, lyckades de hålla sig kvar med hjälp av stödröster från M-sympatisörer.
Aftonbladet/Demoskop
Lämna Januariavtalet?
Ja, nu: 18 procent
Ja, i god tid före valet 2022: 40 procent
Nej, föresätta stödja avtalet: 33 procent
Vet ej: 9 procent
Endas Liberalernas sympatisörer ingår i undersökningen.
Vem vill du ha som statsminister
Stefan Löfven (S) 14 procent
Ulf Kristersson (M) 54 procent
Vet ej 32 procent
Endas Liberalernas sympatisörer ingår i undersökningen.
Så gjordes undersökningen
Undersökningen är gjord av Demoskop på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Iniziopanelen som speglar svenska folket. Målgruppen är Liberalernas sympatisörer 18 år och äldre. Undersökningen omfattar 340 intervjuer under perioden 11-22 december, 2020 och är genomförd som en webbundersökning.
Urvalet är prestratifierat och vägt på ålder, kön och region.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.