Fyra skäl till att Putin inte invaderar
Rysslands president Putin hotar med krig för att få Nato och väst att göra eftergifter. I dag startade samtal med USA.
Men är Putin verkligen beredd att invadera Ukraina?
Det finns åtminstone fyra starka skäl till varför han sannolikt låter bli.
Redan det faktum att representanter för Ryssland och USA i dag träffats i Genève för att diskutera de ryska kraven är en framgång för Vladimir Putin. Det får Ryssland att framstå som en stormakt på jämbördig nivå med USA.
De båda sidorna kunde inte enas men samtalen beskrevs som uppriktiga.
Fler möten följer under veckan mellan Nato och Ryssland.
USA och övriga västvärlden kunde lika gärna ha blånekat till att träffas med motiveringen att de ryska kraven är uppenbart orimliga och i praktiken skulle leda till en helt ny säkerhetspolitisk ordning i Europa. En återgång till det kalla krigets uppdelning av intressesfärer.
Men istället har USA och Nato gått med på en diplomatisk dialog med Moskva i förhoppning om att kunna minska spänningarna och risken för krigshandlingar.
Samtidigt har väst tydligt markerat att det inte handlar om att förhandla om vilka som får gå med i Nato eller var Nato får placera sina soldater inom det egna området. Snarare handlar det om samtal för att se om det finns några frågor där man kan enas.
Vladimir Putin vet givetvis också att den kravlista som han för några veckor sedan lämnade till USA och Nato är omöjlig att gå med på. Så varför lägger han ändå fram den?
Det kan vara för att han vill ge Ryssland en förevändning för att attackera Ukraina. Ryssland försökte förhandla men eftersom väst inte gav med sig så fanns det bara krig kvar.
Försöker splittra Europa
Men det kan också vara så att han ställer kraven i första hand för att destabilisera Nato och Europa. Bland Natos 30 medlemsländer skiljer sig synen på Ryssland åt rejält. När man nu tvingas ta upp denna heta potatis kommer motsättningarna åter upp i dagen.
Putins taktik har länge varit att försöka splittra Europa så mycket det går. Där kan truppsammandragningen av runt 100 000 tungt beväpnade ryska soldater vid Ukrainas östra gräns ingå. Däremot är det svårt att se att Putin skulle uppnå så mycket genom att verkligen invadera landet.
Tvärtom talar flera skäl för att han mer att vinna på att låta bli.
Den redan hotfulla situationen gör att Nato inser att det för överskådlig tid blir omöjligt att låta Ukraina, Georgien eller någon annan före detta Sovjetrepublik bli medlem.
Det skulle helt enkelt kosta för mycket. Även om Ukraina och Georgien gärna vill bli medlemmar av Nato har USA redan sedan tidigare lagt alla sådana planer på is inom överskådlig tid.
Putin drog ihop trupper vid gränsen redan våren 2021. Då belönades han med ett toppmöte med Joe Biden i Genève i somras. Även den här gången ger hotet sannolikt mer utdelning än en militär attack.
En invasion av Ukraina är ingen lätt match. Ukraina är ett stort land med en armé som är betydligt starkare i dag än när Ryssland invaderade Krim 2014. Man har fått köpa nya moderna vapen från bland annat USA.
Risken är också överhängande att det ukrainska folket skulle vägra acceptera den ryska ockupationsmakten och starta en motståndsrörelse. Alla ryssar minns fortfarande Sovjetunionens katastrofala nederlag efter invasionen av Afghanistan.
Sannolikt skulle en fullskalig invasion inte heller vara särskilt populär på hemmaplan i Ryssland där bara två år återstår till nästa presidentval i ett läge när Putins popularitet är på väg ner.
Västvärlden skulle visserligen inte skicka några trupper för att hjälpa Ukraina men USA:s president Joe Biden har redan varnat Putin för att en rysk invasion skulle leda till mycket kraftfulla ekonomiska och politiska sanktioner mot Ryssland. Kreml skulle åter bli en internationell paria precis som efter annekteringen av Krim 2014.
Med sin export av naturgas har Ryssland redan en väldigt bra hållhake på viktiga länder i Europa som Tyskland. Utan den ryska gasen fryser tyskarna på vintern och industrier tvingas stänga.
Ett krig pågår redan
Men om Ryssland invaderar Ukraina kan många europeiska länder tvingas försöka lösa sina energibehov på annat håll. Då förlorar Ryssland exportinkomster.
Dessutom kommer Tyskland och EU i ett sånt läge aldrig gå med på att öppna gasledningen Nordstream II som nu står klar och som Ryssland vill använda för att öka sin export utan att behöva låta gasen gå via Ukraina och betala avgifter till regeringen där.
Även om Putins kravlista är mycket omfattande och till och med innehåller krav på att Nato inte ska få öva i Sverige och Finland och att inget av länderna ska få bli medlemmar av Nato, så handlar den ryska upprördheten i grunden om Ukraina.
Kan Putin nå sina mål där utan en kostsam militär intervention så är det bättre att hålla spänningen på en hög nivå men utan att invadera.
Redan nu har Ryssland i praktiken kraftigt begränsat Ukrainas självbestämmande genom sitt stöd till separatisterna i Östra Ukraina. Där pågår redan ett lågintensivt krig i Europa och har så gjort sedan 2014 med hittills runt 14 000 döda.
Ett krig som många glömt.