Vi är världsbäst på både krig och fred

Peter Kadhammar

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2011-08-10

Sverige har krigsplan över Libyen och pressen hurrar och kastar hattar i luften av glädje.

Planen lyfter från Nato­basen Sigonella på Sicilien. Chefen för den svenska insatsen, Fredrik Bergman, säger i Dagens Nyheter:

”Vi har hört att när högre chefer inom Nato vill ha något särskilt viktigt uppdrag utfört ser de gärna att svenskar gör det.”

Sverige är inte bara världsbäst på fred, vi är också bäst på krig. Men vi ska inte under­skatta soldaternas vedermödor. Enligt DN har flygteknikerna det hårdaste jobbet. De måste granska däcken och mäta oljenivån när planen står på den solstekta startplattan där ingen skugga finns.

Norrbottens-Kuriren rapporterar att luftkonditioneringen väsnas så att svenskarna inte kan sova om nätterna. Poolen är trasig och avståndet till Medelhavet tillåter inte kvällsdopp.

Svenskarna härdar ut.

Den demokrati, stabilast i världen, och öppenhet, störst, som vi åtnjuter vill vi ge libyerna.

Vi är de enda i världen som kan delta i ett krig utan att delta i det. Vi pekar var andra ska skjuta, vilket bevisar att man kan vara bäst på krig och fred samtidigt.

Vi är också erkänt skickliga diplomater. Svenska Dagbladet berättar att svenskarna etablerar ”ordning och reda vilket förundrar de mäktigare amerikanerna”:

”Hur bar ni svenskar er åt för att få italienarna att klippa gräset kring landnings­ljusen, det har vi misslyckats med i 40 år!?”

Kanske är svaret helt enkelt att vi också är bäst på att klippa gräs.

När USA angrep Irak 2003 var den nationalistiska tonen i amerikanska media skrämmande. Krigisk yra, övertro på den väpnade förmågan och den egna rätt­färdigheten var imperiets reflex: Vi sprider ljuset!

Den svenska rapporteringen påminner mer om den inskränkte, lätt korkade skrythalsen i en bonnhåla. De nya i byn vet inte hur man klipper gräset ens! Men jag sa hur de ska göra. Kom hit så ska jag visa hur en riktig karl jobbar!

I skolan får barnen lära sig att journalister kritiskt granskar överheten. Det är lögn. Journalister är glada om de får vara nära makten. Vapen är den ultimata makt­utövningen.

Redaktörerna ställer sig i givakt och uttrycker sin beundran.

Hissa fanan! För kung och fosterland! Hurra!