Religionen är ett stort skådespel i Hollywood
Skilsmässan mellan Katie Holmes och Tom Cruise är säkert plågsam för alla inblandade, inte minst 6-åriga dottern Suri som hamnat mitt i en paparazzi-bevakad vårdnadstvist.
Men den visar också att kärleken mellan Hollywood och Gud är lika solid som en gyllene Oscarstatyett.
För ett tag sedan påstod den magnifika filmstjärnan Glenn Close att tiden som sektmedlem hade gjort henne till en bättre skådis.
Under Glenns uppväxt var hennes familj med i Moral r e- a rmament, ungefär ”moralisk upprustning”. En spirituell rörelse som grundades kring andra världskriget och ihärdigt trodde på att Gud skulle skapa renhet och fred i världen , trots att Europa var ett blodigt slagfält vid tiden.
Glenn Close turnerade i tonåren även med dess ungdomsgrupp Up with people, känd för att framföra olidligt klämmig musik med krampaktiga leenden. ”Hurra för allt!” som den parodiskt kallades i ett The Simpsons-avsnitt.
– Alla skulle tänka likadant, det var förödande, berättade Glenn Close i en intervju.
Men så här i backspegeln kunde hon även se något intressant med åren i MRA-sekten. De hade gett henne en djup overklighetskänsla, som om hon kunde se sig själv utifrån. Hjärntvätten hade liksom lärt henne att kliva in och ut ur rollen som fanatiker, menade hon.
Jag vet inte om det är förklaringen till varför så många skådisar fastnar för olika kyrkor, kulter och mystiska scifi-läror. Men religionens inflytande på Hollywoods röda mattor ska inte underskattas.
När man ser Glenn Close som den manipulativa Marquise de Merteuil i ” Farligt begär ” från 1987är det svårt att inte tänka på att hon drar nytta av sekt-erfarenheten.
Att Katie Holmes nu lämnar de otäcka scientologerna är förstås sunt och starkt.
Fast hon har redan hittat ett nytt andligt tillhåll. Knappt hade advokaterna rafsat ihop skilsmässoavtalen innan hon gick med i den katolska St. Francis Xavier-församlingen på Manhattan. Skvallerpressen spekulerar i om anledningen kan vara att det är dags för lilla Suri att genomgå första kommunionen. Alltså det ”minibröllop” där katolska barn tar nattvard iklädda slöja och brudklänning.
En speciell upplevelse – tro mig, jag har varit med om det – som Suri säkert kommer att bearbeta i någon Oprah-soffa senare i livet.