På Sätra livs har ingen en aning om debatten
Sana arbetar extra i en oansenlig livsmedelsbutik i Gävles utkant som saluför både vanliga och mindre vanliga varor.
Inte hade hon en aning om att Sätra livs under några dagar tidigare i veckan utgjorde den svenska tyckonomins epicentrum.
Så det går också som det går då jag presenterar mig och försöker förklara varför plötsligt Aftonbladet dyker upp med fotograf och reporter.
Jo, det är som så att en ledarskribent i Göteborg skrev en text om ett besök i den här butiken som för ett ögonblick fick henne att vilja rösta på Sverigedemokraterna. Det i sin tur ledde till flera dagars jordbävning på Twitter, debatt i radio och tv om ”Jimmie moments” och...
Sana tittar klentroget på mig. Jag kan inte säga att jag inte förstår henne. Verklighetens folk har rimligen viktigare saker för sig än att hänga med i kommentariatets alltmer bisarra fejder.
Enklare är att googla fram texten, langa över mobilen och låta henne själv läsa om Kajsa Dovstads heroiska pulsande genom snön i Gävle på jakt efter mat.
”Till slut hittar jag en butik med skyltar på arabiska utanför. Inuti är köttet märkt ’halal’ på både arabiska och svenska. I frysdisken finns hela smådjur och på hyllorna står enorma förpackningar med linser”.
– När var det här? undrar Sana.
– Fem år sedan.
– Jaha. Då var det andra ägare. Den här affären får nya ägare varje år.
Jag tittar mig omkring. Rad efter rad, hylla efter hylla, med varor. Dels de vanliga. Mejerier, hygienprodukter, toapapper, konserver, pasta. Dels femtioelva sorters ris och bulgur, sötsaker från mellanöstern, kryddor du inte hittar på Coop, lammkorvar från Marocko...
Expediten läser vidare. Den utsvultna skribenten hittar till slut makaroner och syrade grönsaker. De senare visar sig dessvärre vara ”helt oätliga”.
– Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka, suckar hon.
– Det vissa svenskar inte förstår är att det enda skälet till att människor rycker upp sina barn från deras miljö är att de inte har något val.
Affärsinnehavaren, Shwan, visar sig vara på semester. Synd. Det hade onekligen varit intressant att lyssna på vad hans anser om liberala opinionsbildare som har invändningar mot att en småföretagare hittat en nisch på en fri marknad och erbjuder kunderna ett alternativ till branschens jättar.
Men en person som förestår en butik som håller öppet från tidig morgon till sen kväll sju dagar i veckan behöver nog vila då och då.
Det är eftermiddag, 25 grader ute och obetydligt svalare inne i butiken. Sätra, några kilometer nordväst om centrala Gävle, en stadsdel med drygt 10 000 invånare, villor och miljonprogram, flämtar stillsamt i värmen.
Utifrån ser inte denna affär ut att vara mycket för världen. Ett slitet schabrak i plåt och sten. Kunde lika gärna ha varit en nedläggningshotad verkstad eller klubblokal för Hells Angels.
Nästan inga kunder. Omsättningen? Sana har ingen aning. Hon jobbar ju bara extra. Är egentligen barnskötare.
Hon är 35 år gammal och kom med sin mamma och fyra syskon till Sverige från den irakiska delen av Kurdistan i början på 1990-talet på flykt undan Saddam Hussein. Pappa hade redan anlänt.
– Jag var åtta år gammal och hade aldrig sett snö förut.
I Gävle växte hon upp. Nu har hon själv två barn. ”Om det blev krig mellan Sverige och Kurdistan skulle jag kämpa för Sverige”.
En mörk kvinna i slöja kommer in. Hon är skygg, skakar avvärjande på huvudet och vill inte bli intervjuad.
Inte heller Sana är en journalists dröm. Hon visar oss gärna runt i butiken, men värjer sig mot att ställa upp för fotografen.
– Jag hatar att se mig själv på bild.
Ytterligare någon strökund ramlar in. Luften står still. Kommersen är närmast obefintlig. Det brummar svagt från en av kyldiskarna.
Vår guide pekar på en trave libanesiskt tunnbröd.
– Fjorton och nittio för tre paket. På Willys får du bara ett paket för det priset.
Ett lyckat litet exempel på att marknaden fungerar? Är invandraren som jobbar hårt och pressar priser möjligen rent av en våt borgerlig dröm om integration då den fungerar som bäst?
Nja, för Göteborgs-Postens fram tills nyligen liberala ledarsida är Sätra livs en symbol för att Sverige förändras för fort. Men så har också delar av högern fått för sig att invandrarna är för många och håller på att ta över den arma monarkin.
Vi börjar leta efter ”hela smådjur i frysdisken”. Jag noterar att här finns syrade grönsaker. Men lugn, även de vanliga ärtorna och morötterna är representerade.
Det enda Sana hittar är vaktel till ett hyfsat pris.
Mer barbarisk än så visade sig denna butik inte vara.