Det har hänt tidigare - det kommer hända igen
Än en gång en misstänkt våldsbrottsling som har bollats mellan psykiatrin, beroendevården och socialen.
Sverige borde studera Storbritannien, som planerar att i grunden stöpa om dessa verksamheter.
I somras stod den 24-årige mannen på en gata och gormade om att han skulle döda folk.
Om inte det är en signal om att allt inte står rätt till - vad krävs då?
Mannen, som misstänks ha huggit ner tre personer med kniv i måndags i Norrköping, har de senaste tre åren snurrat runt mellan olika myndigheter i en Moment 22-liknande evighetsloop.
Psykiatrin ansåg att han behövde vård för sitt missbruk och missbrukarvården sa att han först måste få hjälp för sina psykiska problem.
– Jag måste göra mig själv eller någon annan illa, sa han nyligen till sin mamma.
Vi har sett det hända tidigare, vi kommer att se det hända igen.
Otydlig ansvarsfördelning
I Sverige har psykiatrin fått en hel del ny kunskap de senaste 20 åren. Den har blivit bättre på att hantera personer som dels har en psykisk sjukdom, dels missbrukar. Men ännu faller vissa mellan två stolar.
Problemet är att beroendevården ofta är kommunal, landstingen ansvarar för psykisk ohälsa och primärvården, som ger oss penicillin mot halsfluss, tar emot personer som mår mentalt dåligt.
Personal inom dessa verksamheter vittnar om att ansvarsfördelningen är otydlig och att samordning är svårt.
Viktigt att komma ihåg: att ha en psykisk sjukdom är inte samma sak som att vara en potentiell våldsbrottsling. Väldigt få i denna grupp människor kommer att hugga vilt omkring sig med kniv. Men vissa av dem, inte minst de som även häller i sig en flaska sprit om dagen eller skjuter heroin i armen, har ofta svårt att orientera sig i samhället.
Såväl de olika professionerna som dessa patienter behöver ökad tydlighet. Ett problem som inte bara Sverige brottas med.
Kostsamma med nödvändiga reformer
National Health Service, de fyra statliga myndigheter som driver den offentliga sjukvården i Storbritannien, publicerade i oktober i fjol en framtidspaning om de kommande fem åren som innehåller förslag till radikala förändringar. 16 reformer, varav fler som berör människor med dubbla problematiker.
Bland idéerna märks till exempel ett närmare samarbete mellan NHS, lokala myndigheter, arbetsgivare och civilsamhället.
Och barriärerna mellan den lokala doktorn och sjuhuset, mellan fysisk och mental hälsa och mellan sjukvård och socialkontor ska monteras ner.
Grupper ska inrättas bestående av sjuksköterskor, socialsekreterare och psykiatriker för att bättre integrera olika kompetenser. Grupper som ska kunna bistå de inblandade myndigheterna dygnet runt.
Oerhört kostsamma reformer, men enligt NHS nödvändiga.
Sant är att Sverige och Storbritannien är olika länder, vare sig strukturer eller brister är identiska. Sant är även att vi aldrig helt kommer att kunna skydda oss mot mardrömmar som den i Norrköping.
Men jag tror att det vore en god idé att titta närmare på den förestående brittiska revolutionen.