Bankvärldens hemlighet kan fälla Putin

Men risken är att en rysk finanskris sprider sig

Andreas Cervenka

Reporter och ekonomikommentator

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 2022-03-02 | Publicerad 2022-03-01

EU och USA har dragit ur sladden till den ryska finanssektorn.

Sanktionerna kan utlösa en rysk krasch.

De sätter nämligen fingret på alla bankers ömmaste punkt: det är inte säkert att de kan ge dig dina pengar när du vill ha dem.

Under helgen köade ryssar framför bankomater och kontor i flera städer för att försöka ta ut sina pengar, både rubel och dollar. Det är en syn som är varje bankdirektörs mardröm och i förlängningen också en rysare för ett lands politiska ledare. I det här fallet en viss Vladimir Putin. 

Så här hänger det ihop. 

De senaste dagarna har EU och USA gett besked om ett antal åtgärder riktade mot det ryska finansiella systemet. Först beslutades att flera ryska banker, däribland eventuellt de statsägda Sberbank och VTB ska kopplas loss från det internationella betalningsnätverket Swift. Det fungerar som ett slags meddelandetjänst som ser till att överföringar mellan banker i olika länder hamnar på rätt konto. 

Att inte kunna använda Swift gör det mycket svårt och krångligt för de ryska bankerna att göra affärer med utlandet, inklusive att hämta hem pengar de har deponerat utomlands. Exakt vilka banker som ska omfattas är inte helt klart än.

Många ryssar, liksom människor i andra länder, har säkert uppfattningen att de har ”sina” pengar på banken. I själva verket har de lånat ut pengarna. Att göra ett uttag i en bankomat är samma sak som att begära en omedelbar återbetalning av lånet. Men det förutsätter förstås att banken har pengarna. 

Så är det inte alltid.

Det blev exempelvis bankkunder i Cypern varse under eurokrisen 2012 då bankerna helt enkelt stängdes. 

helskärm

Banker har bara likvida medel som motsvarar en liten andel av utlåningen. För att möta större uttag måste de sälja av värdepapper eller andra tillgångar. I vanliga fall är detta inget problem. Men ryska banker är alltså rejält bakbundna just nu. 

Tar tillräckligt många ut pengar samtidigt på kort tid uppstår en så kallad rusning och banken kan gå omkull. Denna risk finns inbyggd i alla bankers affärsmodell. Det är för att skydda småsparare mot ett sådant scenario som det finns så kallad insättningsgaranti, även i Sverige.

Moskvabörsen höll stängt på måndagen men i London där en del ryska aktier också handlas föll Sberbank med 70 procent.

Det är här en centralbank kommer in i bilden. Den kan tillfälligt låna ut pengar till bankerna så att de kan skicka dem vidare till kunderna. Som säkerhet för dessa krediter får bankerna lämna in värdepapper. 

Men den ryska centralbanken är också rejält trängd. Den har officiellt 630 miljarder dollar i reserver, men det mesta består av ettor och nollor på konton hos utländska centralbanker, pengar de nu inte kommer åt sedan en rad länder frusit deras tillgångar. Kvar finns guld i ryska valv värt drygt 140 miljarder dollar. 

Centralbanker brukar använda utländska reserver för att stödköpa sin egen valuta vid behov. När dessa möjligheter nu är små faller rubeln fritt, på måndagen föll värdet mot dollarn inledningsvis med 30 procent. 

Banken har också chockhöjt styrräntan till 20 procent. Tanken är att den höga räntan ska locka investerare att äga rubeltillgångar. Det verkar inte hjälpa.

Valutaraset sätter ytterligare press på bankerna. Om de lånat i dollar eller euro så är den skulden nu 30 procent högre över en natt räknat i rubel. Samma sak gäller förstås ryska medborgare. Dessutom är alla importvaror nu väldigt mycket dyrare. 

Ryska centralbanken kan visserligen trolla fram rubel i obegränsad mängd men värre är det om bankerna är skyldiga sina motparter i andra valutor. 

På måndagen varnade europeiska centralbanken ECB för att Sberbanks dotterbolag i Europa redan är konkursmässiga.  

Om ryska banker börjar fallera och människor inte kommer åt sina besparingar kommer det inhemska stödet för Putins krig inte att öka, för att uttrycka sig diplomatiskt. Det är förstås precis vad EU och USA försöker åstadkomma. 

Att använda det finansiella systemet som vapen är en del av modern krigföring och metoden har använts mot Nordkorea och Iran som båda kastats ut från Swift. 

Risken är att en rysk finanskris sprider sig. Aktiekursen i flera europeiska banker, exempelvis i Österrike och Italien, rasade på måndagen eftersom de har förhållandevis stor exponering mot Ryssland. Även konjunkturen i Europa kan få sig en smäll, vilket kommer mycket olägligt efter två år av pandemi. 

Men det är ett pris som EU:s ledare just nu tycks beredda att betala. Helt andra värden står på spel.