Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Kinas kärnvapen ökar under radarn

Under kalla kriget lyckades Ryssland och USA gemensamt minska antalet kärnvapen i ett försök att dämpa risken för ett kärnvapenkrig.

Den trenden är definitivt bruten och har ersatts av en ny.

Nu är det Kina som under radarn kraftigt ökar antalet kärnvapen. Vi är på väg mot tre kärnvapenmakter rustade till tänderna.

Följ ämnen
Ryssland

Rapporten från Stockholmsbaserade fredsforskningsinstitutet Sipri som kom i måndags har till stora delar gått obemärkt förbi trots att den visar att den kommande supermakten Kina står för den överlägset största ökningen av antalet kärnvapen. 

Sipri beräknar att Kina förra året gick från 350 kärnvapen till 410. Detta medan antalet amerikanska och ryska kärnvapen ligger i stort sett still. Av en ökning på totalt 86 kärnvapen står Kina ensamt för 60.

De kinesiska kärnvapnen ökar visserligen från en låg nivå men det visar att världen är på väg att få tre stora kärnvapenmakter jämfört med tidigare då Ryssland och USA ensamma innehade den rollen.

USA ställs inför ett helt nytt läge med i framtiden två likvärdiga kärnvapenmakter som motståndare. Två som åtminstone för tillfället är lierade med varandra.

2009 när dåvarande presidenten Barack Obama målade ut en framtid utan kärnvapen känns lika osannolik som avlägsen.

De 60 nya kärnvapnen som Sipri registrerar är bara början på en större kinesisk expansion. 

Diktatorn Xi Jinping vill att Kina ska bli en kärnvapenstormakt i paritet med Ryssland och USA.

 

För världen är det en oroande utveckling. Det är tillräckligt illa att USA och Ryssland förfogar över tusen kärnvapen vardera som står i ständig standby och kan avfyras inom 15 minuter.

Med ännu en stormakt som sitter på mängder av kärnvapen ökar risken för att de i något läge kommer till användning.

Även om USA just nu är upptaget av att försöka stoppa Putins angreppskrig i Ukraina så råder ingen tvekan om att den långsiktiga antagonisten är Kina. Det är bara Kina som på allvar utmanar USA om positionen som världens mäktigaste militärmakt.

Peking gör det inte i första hand för att skydda sig mot en eventuell militär attack från USA utan för att göra det mer kostsamt för USA och Kinas grannar att stoppa den expansion i närområdet som Xi Jinping planerar.

Ett av Xi Jinpings viktigaste mål är att ”återförena” den självstyrande demokratin Taiwan med Fastlandskina. Med våld om så krävs.

Detta samtidigt som Joe Biden upprepade gånger lovat att USA kommer att försvara Taiwan i händelse av en kinesiska attack.

Vi har en liknande situation i Sydkinesiska havet där den internationella skiljedomstolen i Haag 2016 slog fast att Kinas territoriella krav på så gott som hela området inte står i överensstämmelse med internationell rätt. Något Kina struntat i. Man fortsätter militarisera området med konstgjorda öar där militärbaser etableras.

 

Dessutom är den kinesiska kustbevakningens båtar numera nästan omöjliga att skilja från militärfartyg när det gäller vapenbestyckning som används för att hota grannländernas fiskeflottor och andra fartyg.

Genom att skaffa sig fler kärnvapen höjer Kina priset för USA att blanda sig i konflikten om Taiwan men även den i Sydkinesiska havet där västvärlden ser det som livsviktigt att upprätthålla de fria handelsvägarna.

USA måste framöver kalkylera in risken att Kina använder sina kärnvapen som ett latent hot för att förhindra ett amerikanskt försvar av Taiwan.

Sipri bedömer att det är fullt möjligt att Kina kan ha lika många långskjutande interkontinentala robotar, ICBM, som Ryssland och USA i början av nästa årtionde.

 

 Kinas kraftiga expansion av sin kärnvapenarsenal blir allt svårare att få ihop med Kinas uttalade mål att bara ha det minimum av kärnvapen som landet behöver för att garantera sin nationella säkerhet, säger Hans M Kristensen, forskare vid Sipri.

Vilket leder till frågan varför och det sannolika svaret att Kina vill öka sin avskräckningsförmåga gentemot USA.

Rysslands invasion av Ukraina har lett till en kraftigt negativ effekt på kärnvapennedrustning och kärnvapenkontroll. Dialogen mellan USA och Ryssland har i princip upphört. Ryssland har lämnat nedrustningsavtalet Nya Start och samtalen om ett nytt avtal när Nya Start upphör 2026 har suspenderats.

Viljan att dela med sig av information om sina kärnvapen har minskat även bland västländerna. Både USA och Storbritannien har sedan förra året låtit bli att offentliggöra information om sina kärnvapen, enligt Sipri.

 

– Vi är på väg in i en av mänsklighetens farligaste perioder, slår Siprichefen Dan Smith fast. Med de ökande geopolitiska spänningarna och kommunikationskanalerna stängda eller nästintill har risken för felkalkyler, missförstånd och olyckor ökat till en oacceptabel nivå.

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.