Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Här är supervalårets viktigaste sanning

INTE BARA VALFLÄSK Svenska partier är duktiga på att hålla sina löften - frågan är bara vad konsekvenserna blir.

Nyheten presenterades i går. Alliansen vill förlänga skolplikten med ett år. Klassen som i dag kallas nollan föreslås bli årskurs ett.

Det ska alltså börjas i tid. Och det handlar inte om barnens skolgång, utan om valfläsket.

Förlängd skolplikt är först ut i raden av förslag som inför ­höstens val kommer att mynna ut i löften.

Samtidigt muttras det ute i ­stugorna, eftersom svenskarna inte tror på löften. Valforsknings­programmet vid Göteborgs ­universitet har gjort valundersökningar sedan 1956. I sam­t­liga undersökningar fram till i dag har en majoritet av medborgarna ansett att politikerna inte håller vad de lovar.

Två tredjedelar av svenskarna anser att regeringarna inte uppfyller sina vallöften.

Kring denna åsikt finns en ­hake. Det är inte sant.

Här kommer supervalårets viktigaste sanning:

Svenska regeringar tillhör världseliten när det gäller att uppfylla löften från sina val­manifest.

Elin Naurin är statsvetare och löftesforskare. På den lysande statsvetarbloggen Politologerna förklarar hon sin undersökning av regeringarna mellan 1994-2010. Slutsatsen? Våra regeringar uppfyller fler vallöften än vad andra demokratiska regeringar gör.

S-regeringarna mellan 1994 och 2006 uppfyllde mellan 81-86 procent av sina löften. Motsvarande siffra för Alliansens första mandatperiod hamnade på 76 procent. Och även om borgarna hamnar lite efter klarar de sig bättre än övriga koalitionsregeringar i Europa.

Så varför misstror folket politikerna om de nu faktiskt upp­fyller majoriteten av sina val­löften? Enligt Elin Naurins forskning är svaret givet. Vi talar om olika saker.

Väljarna lägger inte bara vikt vid vad som faktiskt sägs och vad som står i manifesten. De fokuserar även på en rad saker som enskilda politikers uttalanden, andras uppfattningar och vad de själva tycker borde ha lovats.

Det vi bör göra är alltså att läsa partiernas valmanifest och faktiskt se löftena som annat än lögner.

Givetvis finns det brasklappar. Socialdemokraterna bryter en oproportionerlig mängd av sina arbetsmarknadspolitiska löften, skriver Elin Naurin. Hon pekar på LO:s inflytande över valmanifesten som en orsak.

Samtidigt är uppfyllda ­löften inget facit för framgång. Inför valet 1988 presenterade S en proposition om ökat kommunalt inflytande i skolan. Den realiserades och banade vägen för kommunaliseringen av plugget. Vi vet ju hur det har gått med den saken.

Alliansregeringarna har i sin tur genomfört fem jobbskatte­avdrag. Som i praktiken har ­finansierats genom en ned­montering av välfärden.

Problemet är alltså inte huruvida vallöftena hålls, utan vad de kan leda till när de infrias.

Löfteskoll

I USA finns det flera traditionella och sociala medier som följer upp presidentens vallöften. Politifact.com har en ”Obameter” som listar och recenserar hur väl Barack Obama håller vad han har lovat. Hittills har han infriat 45 procent av sina vallöften.

Statskoll

Vallöftesforskning är ­bara en del av Politologernas verksamhet. När andra medier väljer förenkling går de här bloggarna på djupet. Särskilt rekommenderar jag ett inlägg från december månad som handlar om åsikts­korridoren.

Följ ämnen i artikeln