Det kan vara helt fel att införa skärpningarna nu

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 2020-02-07 | Publicerad 2017-11-13

Det skärpta amorteringskravet ska sätta stopp för prisexplosionen på framför allt bostadsrätter.

Men frågan är om det är för sent.

Priserna i Stockholms innerstad har sjunkit de senaste tre månaderna.

Prisuppgången på centralt belägna bostadsrätter, framför allt i storstäderna, kan beskrivas med ett ord. Exploderande.

I det allra hetaste området, Stockholms innerstad, var genomsnittspriset för en borätt 45 000 kronor per kvadratmeter 2006. Tio år senare var det nästan dubbelt så högt, 89 000 kronor kvadraten. I juli i år hade det ökat till 93 000 kronor.

Men de senaste månaderna har priserna sjunkit i Stockholms stad. Visserligen blygsamt, 0,3 procentenheter, men dock.

Många vittnar om att hushåll som köpte en ny lägenhet i våras och ska sälja sin gamla nu har svårt att få affären att gå i lås. Det pris de förväntade sig att få för den gamla lägenheter existerar inte längre.

Att priserna inte ökar i samma takt som tidigare har flera orsaker. Ett är det mest omfattande bostadsbyggandet på trettio år, utbudet av lägenheter är större än det varit på mycket länge.

Ett annat är de amorteringskrav som infördes 1 juni förra året. Då blev det lag på amortering om lånet är högre än halva marknadsvärdet på bostaden. En procent ska betalas av om belåningsgraden ligger mellan 50 och 70 procent av marknadsvärdet. Två procent om det är högre än 70 procent. Bankerna själva kan ha strängare regler.

Men även om tidpunkten kan vara illa vald för att skärpa amorteringskraven ytterligare förefaller det som om finansmarknadsminister Per Bolund (MP) vill införa dem. Men först efter diskussioner med Alliansen och Vänsterpartiet.

Förslaget om att tvinga låntagare att betala av ytterligare en procent på lånet om det är minst 4,5 gånger högre än hushållets inkomster före skatt kommer från Finansinspektionen. Men det måste godkännas av regeringen.

Det gör ett lån på tre miljoner omkring 2 500 kronor dyrare per månad. Det berör omkring 15 procent av alla som köper en ny bostad, framför allt personer med högre inkomster som köper dyra bostäder.

Internationella organisationer, exempelvis OECD, som går igenom svensk ekonomi, har i flera år varnat för att hushållen har alltför höga skulder. Det främsta skälet är de höga bostadspriserna. Höga fastighetspriser var en av de viktigaste orsakerna till att svensk ekonomi var oroväckande illa ute i början av 1990-talet.

Världsbankens analyschef Augusto Lopez-Claros sade tidigare i höstas att han tycker att Sverige ska gå från att beskatta arbete och vinster hårt till högre skatter på konsumtion och fastigheter. Den gamla fastighetsskatten, som var betydlig högre än dagens fastighetsavgift, avskaffades 2007. Det har också bidragit till prishöjningarna.

Det nya förslaget om skärpta amorteringsregler är alltså i grund och botten en bra sak. Men det kan vara fel att införa dem nu.

Det kan, i värsta fall, leda till att prisstagnationen i stället utvecklas till ett prisfall. Det skulle i sin tur kunna få ödesdigra konsekvenser.

Amorteringskravet - så fungerar det

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.