Männen är blå – kvinnorna röda
Politiken blir mer könssegregerad
Gröna gubbar? Nix, i svensk politik är det blå män och röda kvinnor som bestämmer.
Om kvinnorna fått avgöra hade Magdalena Andersson suttit kvar som statsminister.
Men männen röstade fram Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson.
Det har gått ett drygt halvår sedan valet och lite mer än fem månader sedan Ulf Kristerssons regering tillträdde. Det är dags att summera och dagens aspekt är könssegregationen i politiken.
Den var, som vanligt tvingas man säga, påtaglig redan i höstens val. Och den har inte minskat sedan dess. Tvärtom.
Lite tillspetsat kan man säga att kvinnor röstar vänster. Medan män lägger sin röst på något av de fyra partierna på högerflanken. Hårddraget, som sagt, men med ett korn av sanning.
I valet i september röstade 56 procent av kvinnorna på något av de fyra rödgröna partierna. 43 procent valde blått. Siffrorna kommer från vallokalsundersökningen, Valu.
Motsatt förhållande
Magdalena Andersson hade alltså suttit kvar som statsminister om enbart kvinnor hade haft rösträtt. Hennes eget partis väljare bestod till 34 procent av kvinnor och 26 procent av män, fortfarande enligt Valu.
Vänder vi i stället blicken mot det vinnande laget, det blå, är förhållandet det rakt motsatta. 56 procent av männen lade sin röst på det blåa laget, medan 42 procent valde något av de rödgröna partierna.
Det största partiet på den planhalvan är Sverigedemokraterna. Enligt Valu lade 16 procent av kvinnorna och var fjärde man sin röst på Jimmie Åkessons parti. Största parti bland kvinnorna är alltså Socialdemokraterna medan Sverigedemokraterna är nästan lika stora bland männen som S.
Så såg det ut på valdagen. Och så ser det ut ett halvår senare. Med skillnaden att könssegregationen accentuerats ytterligare.
Starkt könssegregerat
Enligt Demoskops senaste kvartalsrapport som bygger på drygt 19 000 intervjuer under årets första tre månader skulle ännu fler kvinnor rösta på de rödgröna partierna nu jämfört med vallokalsundersökningen – hela 59 procent. Intresset för att lägga sin röst på de blå partierna har minskat i motsvarande mån, till 39 procent.
Polariseringen bland de manliga väljarna består också, men i lite lägre grad än i valet. 54 procent skulle lägga sin röst på Ulf Kristersson och hans lag, 41 procent på team Andersson.
Könsskillnaderna, segregationen, i valmanskåren har alltså ökat sedan valet.
Sverige brukar, i alla fall i högtidstalen, kalla sig för världens mest jämställda land. Det är en sanning med modifikation. Vi har en starkt könssegregerad arbetsmarknad med mängder av kvinnor i lågavlönade jobb i den offentliga sektorn.
Men som vi sett är också politiken starkt könssegregerad. Bredvid en rödgrön kvinna står en blå man.
I höstens val ökade kvinnorepresentationen svagt i en typ av valda församlingar. Andelen kvinnor i regionfullmäktige ökade med en procentenhet enligt statistikmyndigheten SCB. I kommunfullmäktige och riksdagen hände ingenting.
Av de 349 ledamöterna som valdes in i riksdagen i höstas var 46 procent kvinnor. Gissa vilka som hade lägsta andelen kvinnor? Jo, de två som befinner sig längst ut på högerkanten – Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. 26 respektive 32 procent av deras ledamöter i riksdagen är kvinnor.
Började rösta höger
Och vilka partier har lägst mansrepresentation? Gissa tre gånger. Ja, du hade rätt. De som står längst till vänster – Miljöpartiet och Vänsterpartiet. 71 respektive 67 procent av deras ledamöter i riksdagen är kvinnor. Ledamöterna är alltså spegelbilder av partiernas könssegregerade väljarkår.
Forskning på varför det ser ut som det gör är sparsam. En uppsats från Göteborgs universitets statsvetare konstaterar att kvinnor röstade höger på 1950-talet då man först undersökte saken. De ansågs vara mer religiösa och konservativa.
På 1980-talet började män rösta höger i högre omfattning. Men varför? Det behöver ”få större utrymme i forskningen” skriver författarna.
Kvinnors promenad vänsterut förklaras däremot av jobben. I takt med högre deltagande i arbetslivet ökade kvinnors intresse för en väl fungerande välfärdssektor; förskolor, äldreomsorg med mera. Sant? Oklart.
Tills vidare tvingas vi konstatera att segregationen i politiken är stor – och ökar.
TRE SPANINGAR
En smocka utdelades i veckan när regeringens elstöd till hushållen visade sig ha betalats ut även till enskilda firmor. Det förklarar varför tio abonnenter fått över 300 000 kronor vardera. Energiminister Ebba Busch suckade – men pengarna ska inte återbetalas enligt Försäkringskassan.
Expressens kulturchef Victor Malm har ändrat sig. Han vill skippa ”de” och ”dem” och tänker nu skriva ”dom”. Skälet är att det är en klassmakrör att skriva ”dom”. Ett ihåligt argument måste jag säga. För att trolla bort alla klassmarkörer i språket måste man utarma det in absurdum. Vem är vinnaren?
Livslängden, den förväntade, i EU sjönk till 80,1 år 2021 från 81,3 år två år tidigare. Man kan gissa att det har med covid - 19 att göra. Längst kan den som bor i norra Spanien och Italien, delar av Frankrike och södra Sverige (utom Skåne och Blekinge) förvänta sig att leva, 83 år eller mer.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.