Cantwell: Rätt att utesluta Liljekvist
Det var rätt av Advokatsamfundet att i dag utesluta Per Liljekvist.
Personer som ger våldsbrottslingar order att misshandla barn ska inte vara advokater.
Målet mot Liljekvist, i många år en av Sveriges mer kända brottmålsadvokater, är ett av de märkligaste jag har upplevt.
Att en etablerad medelålders person, tillika jurist, åtalas för hets mot folkgrupp och för att ha ringt upp dömda våldsbrottslingar och bett dem spöa upp några ungdomar är inte vardagsmat i den kriminologiska historien.
Mot sitt nekande dömdes Liljekvist till samhällstjänst och villkorligt för anstiftan till misshandel av tingsrätten.
Hovrätten fastställde straffet men fällde även advokaten för skadegörelse och ofredande.
I båda instanserna friades han dock för hets mot folkgrupp. Domstolarna ansåg inte att uppgifterna om att Liljekvist gjort Hitler-hälsningar mot pojkarna var helt tillförlitliga.
Där kunde de juridiska turerna kring advokaten och kvällen på Djursholms torg hösten 2014 ha tagit slut.
Men i dag uteslöts han ur Advokatsamfundet.
I ett kort meddelande till rikets allmänna domstolar och landets advokater skriver Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg att Liljekvist med hänvisning till paragraf 44 i samfundets stadgar inte längre får vara kvar.
För den som är insatt i hur konstig lagstiftningen är på detta område kan beslutet möjligen te sig överraskande. Samfundet får endast ingripa mot en advokat som begår brott som har med yrkesutövningen att göra. Ett undantag finns, ekonomisk brottslighet.
Fiffla taffligt med bokföringen och du ryker som advokat. Mörda någon och du behåller titeln.
Nu vet inte jag exakt hur diskussionerna har gått, men det är uppenbart att Advokatsamfundet anser att brotten hade med Liljekvists arbete som advokat att göra.
Han ringde trots allt en klient han tidigare har försvarat och bad honom komma till platsen.
Vad får detta för konsekvenser för Liljekvist? Han kan fortsätta jobba som jurist, men kommer i princip inte kunna åta sig offentliga uppdrag i domstol. Möjligen kommer människor även att dra sig för att anlita honom även i andra juridiska sammanhang.
Rimligen ett tungt besked för honom. Men nödvändigt, anser jag. Att med det bagaget ha fått fortsätta som om inget hade hänt, arvoderad av staten för att upprätthålla rättssäkerheten, hade skadat förtroendet för hela advokatkåren.
Påpekas bör dock att sista ordet inte nödvändigtvis är sagt. Dagens beslut går att överklaga till Högsta domstolen.