Om italienarna ska överleva behöver de invandrare
Beskrivningar av Italien tar ofta fasta på paradoxerna – himmel och helvete, helgon och syndare, madonnan och horan. Det är så vi försöker förstå detta komplexa land med den strängaste moralen och det mest dekadenta levernet, den varmaste kulturen och mest kallhamrade politiken. De mest familjekära, som inte längre föder några barn. Italienkännaren Bill Emmotts bok heter typiskt nog ”Good Italy, Bad Italy”.
Motsatserna förutsätter på sätt och vis varandra. Moralreglerna kan vara så ambitiösa för att man är van vid att råka bryta mot dem, bikta sig och vända blad. Staten kan införa så bisarra regleringar för att folket har utvecklat en förmåga att strunta i dem.
Storfamiljens krav på att kvinnan ska ta hand om barnen och långkoken gör att allt fler av dem vägrar skaffa barn.
Under Toscanas sol är det förföriskt lätt att se det goda Italien. I böljande landskap med bara dofter av blommor och endast ljud av fåglar, och ett och annat vildsvin.
Kocken Monika går förbi, på väg ned till trädgården för att plocka dagens kryddor.
Managern Andrea uppmärksammar de minsta detaljerna med den entreprenöriella kraft som gör åtminstone norra Italien till en ekonomisk supermakt.
Det är nästan svårt att påminna sig om den alarmerande politisk utveckling som samtidigt pågår i huvudstaden. Något som en tid till och med fick den korrupte Silvio Berlusconi att se ut som en möjlig stabil, modererande kraft. I Rom har främlingsfientliga Lega och alternativvänsterns Femstjärnerörelse bildat regering, på en plattform av högre utgifter OCH sänkta skatter – när statsskulden redan är 132 procent av BNP.
I valrörelsen tävlade partierna om vem som var mest invandringskritisk. Den nye inrikesministern, Matteo Salvini, har förklarat att Italien ”behöver en massutrensning, gata för gata, område för område”. Regeringen hotar att deportera en halv miljon papperslösa invandrare och stänger landets hamnar för migranter i sjönöd.
Italien är ett osannolikt land för radikal nationalism. Som nationalstat är det en modern konstruktion. När den skapades 1861 förklarade en av pionjärerna: ”Nu har vi skapat Italien, nu måste vi skapa italienare”. Inte ens en femtedel av invånarna talade det italienska språket. Kungen Victor Emanuel gjorde det inte, utan talade piemontesiska.
Främlingsfientliga Lega är egentligen inga nationalister, utan norditalienska separatister, som brukar agitera mot södra Italien.
Vi får väl räkna det till de många italienska paradoxerna. De muslimer som för ögonblicket framställs som det mest ödesdigra hotet mot traditionell italiensk kultur var de som under mer än 250 år på Sicilien lärde italienarna att göra pasta och glass. Och kaffet efter maten kom naturligtvis också från araberna.
Och om italienarna ska överleva när de har slutat reproducera sig biologiskt är det just invandrare de behöver. Prisbelönade kocken Monika, som ser till att det traditionella toskanska köket blomstrar, kommer från Polen och arbetade sig upp från disken. Bland servitörerna möter vi allt från kosovoalbaner till etiopier. Ja, nu för tiden får de till och med importera påvar från Argentina.
Italien försvinner
Ett land behöver 2,1 barn per kvinna för att hålla folkmängden stabil. Italien ligger
runt 1,3. Enligt statistikmyndigheten kommer befolkningen minska med sju miljoner de kommande 50 åren.
Lega accelererar
I valet 4 mars fick främlingsfientliga Lega 17,4 procent, vilket var en otrolig
framgång. I opinionsundersökningarna har de nu 27 procent.