Mobilen är min bästa vän – där sköter jag mitt liv
Tittar du för mycket på skärmar?
Eller för lite?
Många äldre skulle må bra av att bli mer digitala.
Jag reagerade på den förnumstiga och uppfostrande tonen när Folkhälsomyndigheten talade om för barn, unga och föräldrar hur mycket och när de skulle använda sina smarta telefoner.
Men när jag frågar unga barnfamiljer säger de att detta är ett verkligt problem. De måste ständigt hantera frågor som när barnet ska få egen telefon, hur mycket han eller hon får använda den, hur mycket mindre barn får titta på paddan, hur stor del olika spel och tv-program ska ha i vardagen.
Så goda råd och föreslagna gränser är säkert bra, även om flera föräldrar säger att det av Folkhälsomyndigheten rekommenderade tittandet på skärm för småbarn är i överkant.
En timme per dygn för en tvååring, och två timmar för en sexåring - det finns det inte utrymme för i många familjer, där man prioriterar umgänge, lek, fotbollsträning och annat.
Med tonåringar, som själva sköter sin telefon, är det förstås annorlunda. Hur ska de leva nu, med tilldelade max 2-3 timmar framför en skärm?
Ansvarige ministern Jakob Forssmed (KD) vägrade avslöja sin egen skärmtid. Men sa upprört att ”barn i åldern 13-16 tillbringar sex och en halv timme på telefoner per dag”.
Det låter rimligt, för det gör jag också.
Mobilen är min bästa vän, och där sköter jag en stor del av mitt liv.
Där skriver jag in allt som behöver göras i kalendern, organiserar min ekonomi, bokar resor, ordnar ärenden med olika myndigheter, håller kontakt med familj, släkt, vänner och bekanta.
Det här jobbet på Aftonbladet sköts genom mobilen. Jag sparar artiklar och idéer som kan behövas framöver, läser fyra tidningar digitalt varje dag, mejlar med läsare.
Om jag ska gå ner till två timmar kan jag inte leva.
Man har ju lite perspektiv som äldre. Nyligen berättade jag för mina barnbarn vad en ”postfröken” var, att när jag jobbade som det stod kunderna i en lång kö, räckte över postsparbanksboken och sedlarna, och sen tog jag fram ett häfte med värdemärken, klistrade in motsvarande summa i deras sparbanksböcker, stämplade och lämnade tillbaka.
Det var så man satte in pengar förr i tiden. Pengarna fick man kontant genom att stå i samma kö. Pensionsdagar var kön jättelång, likadant när barnbidraget och lönen kom.
Dagens samhälle blir onödigt jobbigt för äldre som inte klarar av att bli digitala. Det har ett stort värde inte minst socialt att kunna ha korta, snabba kontakter via sms och FaceTime.
Så det vore riktigt synd om Folkhälsomyndighetens varningar får äldre att tro att smarta mobiler är farliga.
Visst kan man fastna i den. Själv gör jag det hela tiden när jag följer artisten Taylor Swifts kärleksliv och händelserna i det engelska kungahuset.
Ibland vaknar jag till och upptäcker att det har gått flera timmar. Det är som när jag var sex år och precis lärt mig läsa. Jag låg på sängen och läste Fem-böcker i timmar tills min mamma skrek till mig att sluta och gå ut i friska luften.