Demokraternas kamp kan hålla på ända till i sommar
MANCHESTER, NEW HAMPSHIRE. Rent matematiskt är primärvalen ett maratonlopp.
I praktiken brukar det vara avgjort långt tidigare.
Den här gången finns risken att partiet får en kandidat först vid partikonventet i sommar.
Saker och ting har inte klarnat på något avgörande sätt efter primärvalet i New Hampshire. Fortfarande är det mycket oklart vilken demokrat som kommer att utmana president Trump i november.
Amy Klobuchar gjorde det ännu mer ovisst genom att bli bästa kvinnliga kandidat med 20 procent av rösterna. Den positionen har Elizabeth Warren haft tidigare.
Främsta skälet till vilsenheten är att det fortfarande är så många kandidater som slåss om rösterna. Även om Bernie Sanders vann klart fick han bara 26 procent av rösterna. Vid valet 2016 vann Bernie över Hillary Clinton med 60 procent av rösterna.
Ska slåss i flera månader till
Själva vitsen med hela processen med primärval är att kandidaterna ska samla delegater till partikonventet som i år hålls i Milwaukee i slutet av juli. Ju färre som ställer upp i ett primärval desto fler delegater får segraren.
Nu, precis som i Iowa förra veckan, delas delegaterna upp på ett stort antal kandidater. Demokraterna har dessutom ett system där delegaterna delas ut proportionerligt till valresultatet. När ingen vinner med stor marginal innebär det att det tar lång tid att samla ihop det antal delegater som matematiskt behövs för att vara säker på att få nomineringen. Fortfarande återstår 98 procent av delegaterna att slåss om.
Det innebär också att kandidaterna kommer att puckla på varandra verbalt i flera månader vilket riskerar att skada den som till slut får nomineringen.
Iowa och New Hampshire brukar fungera både som katapult och fallucka. De kandidater som lyckas bra får en extra skjuts inför de kommande primärvalen. De som går dåligt tvingas att ge upp sina försök.
Men den här gången försvann inte en enda kandidat efter Iowa och efter New Hampshire är det hittills bara två som kastade in handduken direkt under valnatten. Det är alldeles för många för att få en snabb elimineringsprocess. Normalt är det mycket ovanligt att någon som inte vunnit antingen Iowa eller New Hampshire får nomineringen. Men kanske gäller inte de gamla reglerna.
Bernie Sanders och Pete Buttigieg bäst till i nuläget men de närmaste två primärvalen hålls i Nevada och South Carolina där Pete Buttigieg fram till nu legat dåligt till.
Biden lämnade egna valvakan
Innan primärvalen drog igång var Joe Biden den givne favoriten med sin erfarenhet som vicepresident i åtta år till Barack Obama. Han ledde i alla nationella opinionsmätningar och ansågs vara den som hade bäst chans att slå Trump.
Men hans usla resultat i såväl Iowa som New Hampshire har helt ändrat förutsättningarna.
Biden stannade inte ens kvar för att vara med på sin egen valvaka i New Hampshire utan flög i stället till South Carolina. Där är de afroamerikanska rösterna viktiga och Biden har traditionellt haft dem i sin hand. Frågan är om han fortfarande har det efter sin rekorddåliga start. Dessutom lider Bidens kampanj av stor pengabrist. Det blir inte lätt för honom att vända valvinden.
Bernie Sanders ligger just nu i vinnarhålet.
Men så har vi miljardären Michael Bloomberg som hoppar över de fyra första delstaterna men satsar stort i de tolv som röstar på den så kallade supertisdagen. Många av dem är folkrika delstater med många delegater att dela ut.
Han har satsat flera miljarder på tv-reklam och ligger nu på tredje plats i de nationella opinionsmätningarna. Så trots att hans taktik aldrig fungerat tidigare blir han ett hot för de övriga. Han blir ännu en kandidat som samlar på sig kandidater och gör det svårt för någon att nå nomineringen.
Effekten kan bli att det hela avgörs först på partikonventet i Milwaukee, Wisconsin 13-16 juli. Då kommer partietablissemanget göra allt för att försöka stoppa Sanders från att få nomineringen. Är Biden borta vid det laget ser de hellre att Bloomberg får den. Buttigieg anses inte ha stora chanser på grund av sin ungdom och det faktum att han är öppet gay.
Det skulle innebära att striden står mellan två äldre miljardärer från New York. Ingen succéformel för den amerikanska demokratin.
Alla demokratiska väljare jag talat med här i New Hampshire säger att det enda de letar efter i en kandidat är att denne är bäst lämpad att slå Trump.
Problemet är att de är så splittrade i uppfattningen om vem det är.
Inte heller verkar Trumps första tre år vid makten ha fått demokraternas gräsrötter att resa sig i vild vrede. Valdeltagandet i Iowa nådde inga rekordnivåer. Inte heller i New Hampshire.
Kanske är det många demokratiska väljare som inser att ingen i det demokratiska startfältet är tillräckligt bra för att utmana Trump.
Kanske ha de resignerat och räknar kallt med fyra år till för ”USA:s farligaste president”.
PODD Varningen: Ryssland kan störa USA-valet igen
I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om att främmande makter än en gång kommer göra vad de kan för att störa processen i det amerikanska valet. Gäst är Patrik Oksanen.