Må kraften vara med oss, hej då
Björn Ranelid är härlig men samtidigt vore kul om han kunde släppa sin jag-fixering. Livet är stort, det vet du, omfamna dess vagina, Björn.
Jag är lite trött på Zlatan hit och Zlatan dit.
Sommarpratarna har varit så där i år och då tänker jag till exempel på Malin Åkerblom vars sommarprat lät som käck högläsning ur Mitt livs Novell.
Jag slutar som kolumnist i dag. Vi ska hinna så mycket, ni och jag, det är därför jag sitter på kaviartuben.
Vill inte se Ulf Dinkelspiels snopp titta fram, eller någon annan nakenbadares från överklassen heller som uppenbarligen invaderar stackars fin-Skåne på sommaren och låter alla andra av de boende som vill bada vänta länge på sin tur på bryggan. Vilket fruktansvärt beteende, ni ska hålla snoppar och snippor i badbyxor och låt alla som vill bada göra detta när fan de bäst vill.
Tio år sen jag började skriva här i Aftonbladet. Hur ska jag klara mig nu?
Mina tankar går till er som är mygginvaderade. Sverige svek er.
Lotta Engberg är lite fräsig eller hur? Men bingon, herregud.
För att inte prata om sommarpratet i går, det lät som ”Percy Nilegård the fashion version” men då visade det sig vara designern Johan Lindeberg men han är ju hipp så alla Stockholmsmodemediemänniskor kommer antagligen att hm, mmm, intressant, han är så speciell.
Barack Obamas ”Min far hade en dröm”. Läs!
En tredje dag var det Kristian Luuk som pratade om det alla pratar om nuförtiden – sig själv och sitt viktiga jobb.
Höjden av lycka är att simma rakt ut i en småländsk sjö omringad av djupaste mörkaste skog och när man vänder sig om se barnen stå vid bryggan och leta fisk och mitt ute stannar man upp och lyssnar på åskmullret, innan man vänder och simmar in till bryggan.
PO Enqvist var å andra sidan en fantastisk sommarpratare.
Lycka kan också vara speedway i Målilla.
Sommaren bästa men värsta repris var Uppdrag Gransknings om kackerlackbostäderna i Rosengård. Tänk att vara fem år och rädd att sova för att krypen kommer över ansiktet. Årets skam.
Reinfeldt ser kär ut när han tittar på Obama.
Jag tycker att Ingvar Oldsberg och Janne Josefsson raljerade lite över Elisabet Höglunds hår i Anne Lundbergs talkshow i lördags. Oldsberg verkade lite bimbo i diskussionen om äldre män och yngre kvinnor på tv också (att äldre män får fortsätta i rutan medan äldre kvinnor får det tuffare med tv-tid).
Min bästa krönikeupplevelse var när Ingmar Bergman ringde mig efter att jag hade skrivit ner honom. Mycket stort.
En gång blev jag mordhotad (som kolumnist). På riktigt. Då skaffade jag mig en packad finne med en kniv. Han sitter utanför min dörr varje kväll. Terje, du är bäst.
En annan krönikestorm som var fin var efter att jag hade skrivit om amning. Herregud vad arga många kvinnor blev. Vi kör en mini: Ni ammar ju ändå bara för att bli smala.
Å andra sidan gjorde Oldsberg en fantastisk uppvisning i hur lätt det är att vara programledare i dag genom att påa valfritt Robinson-program. Karln är SVT:s finest.
Jag får inte skriva krönikor mer, för SVT har en smått fånig policy. Jag ska programleda Debatt i höst nämligen. Jag är nervös.
Jag fattar inte uppståndelsen i kändis-Sverige. Carolina Gynning får några hatkommentarer på bloggen och alla beter sig som om det ÄR EN FRUKTANSVÄRD VÅLDTÄKT HON UTSATTS FÖR, SLUTA PLÅGA CAROLINA. Haha. Gynning har väl dessutom mobbat folk i sin blogg, Blondinbella till exempel?
Hysteriskt kul när kungafamiljen kom ridande på Öland. Jag trodde att den familjen försökte kämpa mot bilden av sig själva som arbetslös överklass men nej då.
Det är inte som en våldtäkt att få allt medieljus på sig, Gynning och Birro och resten av er. Det är ett trevligt jobb. Njut av det, gör helst något bra av det – i stället för att tycka synd om er själva.
Tack så hemskt mycket för de här åren, may the forces be with us.