Ibland är man älgsäker
Vet du varför älgen simmade från en ö till en annan?
För att jag skulle ha en inledning till den här texten.
Jag minns inte årstid eller tid på dagen när jag fick syn på det stora bruna djuret bara en liten bit ut i Kalmarsund. Jag vet att det var en älg eftersom jag såg att det var en älg. En älg kan inte vara så himla många saker.
En älg skulle, om man förlagt glasögonen och led av morgongrus kunna vara en mager och väldigt ful häst med ledsna öron. Men det är väl egentligen allt.
En älg! ropade jag till mamma och pappa som kom älgande genom huset. Det hade hänt förut, sa pappa, men han har studerat sitt utomhus intensivt hela livet, han har nog slut på första gången-upplevelser i naturen.
Kanske var det inte jag som såg älgen, kanske var det jag som blev ropad på, jag som skyndade fram till köksfönstret. Kanske var jag inte ens född den dagen älgen simmade, kanske minns jag något jag fått berättat för mig.
Men jag vet att det var en älg.
Ibland är man älgsäker eftersom minnet är tydligt, sedan kan man alltid staga upp troligheten med sannolikhet.
Jag är hundra procent säker på att det var en älg och jag är nästan nittionio procent säker på att det inte var ett lejon.
Men i Berlin, mer exakt Kleinmachnow, där hade de tydligen lejon, och en morgon så var de ett lejon kort.
Så måste det vara, ty någon hade siktat ett förrymt lejon och runtom i staden klättrade folk upp på sina tak med ungarna under armarna, inbillar jag mig. Folk på Facebook markerade sig som säkra, tror jag nog.
Timmarna gick. Var befann sig lejonet? Tänk om du tittade upp från din mobil och plötsligt hade en tvåhundra kilos katt bredvid dig på bussen. Spelar man död eller ska man slå den jättehårt på nosen eller är det björn och haj?
Hundratalet poliser kallades in och man tog det hela på stort allvar eftersom lejon är så himla farliga när de inte är inlåsta.
Istället för att räkna poliser, varför inte räkna lejon och se HUR MÅNGA SOM SAKNAS?
Hur kan man inte veta exakt hur många lejon man har och hur lång tid tar räknandet av sådana? Borde det inte gå snabbare att hitta tomma burar än att ringa in yrvakna tyska ordningsmän?
Efter ett dygn blåstes allting av. De hade inte hittat lejonet, de bara utgick ifrån att lejonet var ett vildsvin.
Alla var lättade, de som älskar drama med dödlig utgång var ledsna.
Men vildsvinet var glad!
Ser ni framför er hur han skuttade iväg så där stelrövat som bara grisdjur kan göra.
Han var en tysk gris i en livrädd stad, alla fruktar honom och han älskar känslan.
Vildsvinet ler under trynet och tänker att allt är möjligt, världen är hans ostron och nästa gång, tänker vildsvinet:
Nästa gång ska jag vara en älg!