Håller Putin på att vinna kriget?
”Så länge som det krävs.”
Löftet om stöd till Ukraina har låtit kassaskåpssäkert ända sedan kriget startade.
Men nu hotas stödet från både USA och Europa. Vilket gör att en seger för Vladimir Putin ser ut att rycka närmare.
President Joe Biden har vädjat till republikanerna att snabbt rösta igenom ett nytt stödpaket till Ukraina värt 600 miljarder kronor. Om inget beslut fattas före årsskiftet tar hjälppengarna slut och USA kan inte skicka mer vapen och ammunition till Ukraina.
Utan stödet från USA och Europa blir det omöjligt för Ukraina att vinna kriget och kasta ut Ryssland från de områden man ockuperar.
Men det är värre än så.
Utan det utländska stödet ökar risken att Ukraina inte orkar hålla emot längs de många frontavsnitten och att Putin till slut kan stå som segrare. Något som USA och Europa är verbalt eniga om inte får hända.
Republikanernas svar på Bidens vädjan var att enhälligt rösta ner stödpaketet. En gåva till Putin.
Under krigets första år fanns det en närmast total enighet bland republikaner och demokrater om att USA måste stötta Ukraina för att stoppa Putins aggression och bevara den liberala världsordningen.
Men i takt med att de ukrainska framgångarna på slagfältet uteblivit och den amerikanska krigströttheten ökat så har hjälpen blivit en valfråga inför presidentvalet 2024.
Donald Trump och ett antal andra republikanska kandidater har deklarerat att de kraftigt tänker dra ner på stödet till Ukraina och i stället satsa pengarna på att lösa problem i USA.
Kan blockera
Just nu är det mer eller mindre dött lopp i opinionsmätningarna mellan Joe Biden och den trolige motståndaren Donald Trump.
Dagens republikanska försök att stoppa stödet är bara en föraning om vad som väntar om Trump kommer till makten.
USA är inte det enda problemet.
Trots att Europa ledare i snart två års tid visat en påfallande stor enighet och en efter en bedyrat att deras stöd till Ukraina är bergfast så hotas det nu.
EU-landet Slovakien har fått en ny ledare, Robert Fico, som hotar att stoppa det senaste hjälppaketet på 500 miljarder kronor.
Ungerns Viktor Orban är inne på samma linje. Det enda som kan få honom att ändra sig är om Bryssel betalar ut en del av de miljarder i bidragspengar som man hållit inne därför att Ungern inte håller sig till EU:s grundläggande principer om pressfrihet, demokrati och ett oberoende rättsväsende.
Både när det gäller ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland måste alla EU-länder säga ja. Ungern eller Slovakien kan blockera hela processen. Detsamma gäller ett beslut som ska fattas inom kort om Ukraina ska få inleda förhandlingar om EU-medlemskap.
Som om det inte räckte med att det utländska stödet börjar svikta så har sprickor i enigheten börjat synas även inne i Ukraina. Länge var president Zelenskyj varit en icke ifrågasatt hjälte. En internationell superstar.
Väljarna tvivlar
Nu har han på kort tid råkat i luven på sin egen överbefälhavare som sagt att det råder dödläge i kriget medan Zelenskyj hävdar att Ukraina vinner terräng.
Även den förre boxningsvärldsmästaren och borgmästaren i Kiev, Vitalij Klitchko riktar kritik mot presidenten för att inte ge en ärlig bild av hur det går.
Där välvilligheten mot Ukraina tidigare fick många att betrakta glaset som halvfullt ses det nu som halvtomt utan att situationen ändrats på något avgörande sätt.
Krigströttheten breder ut sig även i Europa trots att kriget rent fysiskt bara förs i Ukraina. De flesta av ledarna säger fortfarande att de står bakom Ukrainas kamp till hundra procent men bland väljarna börjar tvivlen sprida sig. Nästa år är det val till EU-parlamentet och högerextrema partier i Tyskland, Frankrike, Nederländerna med flera väntas skörda stora framgångar. Gemensamt för de flesta av dem är att de är välvilligt inställda till Ryssland.
I USA kan dagens bråk i bästa fall sluta i en kompromiss. Demokraterna går med på att satsa mer pengar på att säkra gränsen mot Mexiko för att stoppa den okontrollerade invandringen mot att republikanerna godkänner stöd till Ukraina.
Lagt om strategin
Men trenden är väldigt tydlig i både USA och Europa. Det tidigare så enhälliga stödet för Ukraina är på väg att försvagas.
Denna veckas utgåva av den ansedda tidskriften The Economist ställer frågan ”Håller Putin på att vinna?”. Deras slutsats är att det mycket väl kan bli så om inte Europa mycket mer kraftfullt ställer sig bakom Ukraina när det gäller att producera vapen och ammunition. Att helt enkelt ställa om till en krigsekonomi på samma sätt som Putin gjort med Ryssland.
– Att vinna handlar om uthållighet snarare än att lägga under sig territorium, skriver tidningens ledarsida.
Putin har lagt om sin strategi och ställt in sig på ett mycket långt krig. Många frågetecken kan sättas kring om USA och Europa har samma uthållighet.
