Pandemin ebbar ut men polariseringen fortsätter
Alla verkar inse att viruset kommer att finnas kvar även om pandemin är på väg mot sitt slut.
Men hur många tänker på risken att den polarisering pandemin lett till i många länder blir kvar och kan fortsätta utnyttjas av extrema politiska krafter.
Pandemin har fungerat som ett enande kitt för allt från vaccinmotståndare till människor fientliga mot invandring. För allt från folk som är emot statens ökade inflytande till allmänna konspirationsteoretiker.
Detta fenomen blev uppenbart under de många demonstrationer vi sett under pandemin, inte minst i Europa, mot restriktioner, vaccin och ifrågasättande av att viruset ens existerar.
Människor som tidigare inte ens visste om varandras existens eller hade särskilt mycket politiskt gemensamt demonstrerade plötsligt sida vid sida och läste samma flod av desinformation på sociala medier.
Helt nya rörelser uppstod, som Querdenken som grundades i Stuttgart men spridit sig över stora delar av Tyskland och interagerat med andra grupper.
I många länder tog sig demonstrationerna våldsamma uttryck. Inte minst i Tyskland, Belgien, Frankrike och Nederländerna.
Sverige tillhör inte de värst drabbade. Kanske för att vi tillämpade en hög grad av frivillighet jämfört med många andra.
Även om pandemin går mot sitt slut kommer extrema politiska partier och rörelser att försöka utnyttja det momentum som pandemin gett dem.
Högerextrema lockar fler
Så upptäckte exempelvis det tyska högerpopulistiska riksdagspartiet AfD, Alternativ för Tyskland, att pandemin inte bara var ett hot.
Till en början stöttade AfD den tyska regeringens pandemiåtgärder. Man tyckte till och med att man skulle gå hårdare fram.
Men när AfD märkte att partiet tappade i stöd så bytte man fot.
Jag hörde själv hur en av partiets ledare skröt om att hon var ovaccinerad på ett valmöte inför det tyska förbundsdagsvalen i september förra året.
Partiet ordnade demonstrationer där man krävde att de hårda restriktionerna skulle hävas och ifrågasatte vaccinernas effektivitet. Demonstrationerna som lockade till sig även människor som tidigare inte sympatiserat med partiet.
Oro för terrordåd
Pandemin har bidragit till en ytterligare radikalisering av AfD och även andra grupper.
För bara en vecka sedan lämnade ledaren för AfD:s mer moderata falang sin post och partiet. Jörg Meuthen motiverade det med att han inte längre kunde balansera upp partiets mest extrema gren. Han anklagade partiet för att ha utvecklats till mer av en sekt under pandemin.
Den tyska säkerhetspolisen började under inledningen av pandemin att övervaka AfD:s mest högerextrema gren. Men under förra året utökade man det till att övervaka hela partiet för deras kontakter med andra högerextrema krafter i samhället
Rädslan finns att radikaliseringen ska leda till terrordåd.
En gemensam arena
Tyskland är inte det enda land där säkerhetstjänsten nu delvis skiftat fokus från att koncentrera sig på radikal islamism till högerextrema grupper som frodats under pandemin.
På samma sätt har FBI utökat sin övervakning av extremistgrupper i USA som sett en chans under pandemin att locka till sig nya anhängare.
Här var den politiska polariseringen redan rekordstor före pandemin men covid-19 gav den ytterligare skjuts. Liksom en gemensam arena. Tidigare fanns det många olika rörelser som var aktiva var för sig. Vaccinmotståndare, vapenförespråkare, grupper mot censur på sociala medier och anhängare av konspirationsteorin Qanon.
Nu har de smält samman till ett slags gemensamt motstånd mot staten och etablissemanget. Nya kontaktvägar skapas och risken för en radikalisering ökar ytterligare.
Politiken efter pandemin
Bara för att många länder i västvärlden nu avskaffar så gott som alla restriktioner innebär inte det att protesterna mot staten kommer att upphöra.
AfD och andra extremrörelser i länder som Frankrike, Belgien och Nederländerna kommer att försöka hålla liv i den polarisering som pandemin gett upphov till och utnyttja den för sina politiska syften.
För många länder innebär det här en fortsatt risk för radikalisering av grupper i samhället.
Pandemin har haft dubbla effekter. För stora grupper av medborgare har den visat behovet av en stark stat som kan hantera de enorma utmaningar som covid-19 inneburit. Medan andra ser det som att staten tagit sig alltför stora befogenheter som den nu kommer att försöka hålla fast vid. För dem har pandemin blivit en symbolfråga för att misstänkliggöra staten.
Senare i år är det val i bland annat Frankrike och Sverige. Då om inte förr får vi ett kvitto på hur den ökade polariseringen slår.
