Bidens ovälkomna dilemma – hur hårt vågar han slå tillbaka?
Ett svårt och ovälkommet dilemma har kastats i knäet på president Joe Biden.
Han vill inte ha något storkrig i Mellanöstern. Amerikanerna är krigströtta och det skulle minska hans chanser i presidentvalet.
Samtidigt måste han agera mot Iran efter tre amerikanska soldaters död.
Iranstödda grupper har attackerat amerikanska baser i Jordanien, Syrien och Irak mer än 150 gånger sedan kriget i Gaza inleddes för drygt tre månader sedan.
Men amerikanskt luftförsvar har kunnat skjuta ner de flesta fientliga missiler. Innan gårdagen hade amerikanska soldater bara skadats men ingen dödats.
Därför har Biden kunnat tolerera attackerna som en bieffekt av Israels bombardemang i Gaza. Han har valt att bara svara i begränsad omfattning på attackerna.
Men anfallet mot en amerikansk bas i Jordanien där tre amerikanska soldater dödades har helt ändrat på förutsättningarna.
Visserligen är det inte helt klarlagt om attacken skedde på order av Iran eller om det var någon av de islamistiska rebellgrupperna i Syrien eller Irak som agerade på eget bevåg. Men oavsett vad hade de inte kunnat genomföra attacken utan stöd av Iran som förser dem med pengar och vapen.
För Joe Biden är det mycket som står på spel.
Amerikanska folket är oerhört krigstrött efter de misslyckade amerikanska militära äventyren i Irak och Afghanistan.
Den Bidenledda kaotiska reträtten från Kabul finns kvar på många näthinnor. Man är livrädd för att USA på allvar ska bli indraget i ett nytt krig där tusentals amerikanska soldater kommer att dö. Särskilt om det är ett krig på andra sidan jordklotet med oklara målsättningar.
Samtidigt är Biden satt under hård press från tunga republikanska politiker att agera.
Senatorn Lindsey Graham uppmanar Biden att ”slå till stenhårt mot Iran”. Samma tongångar hörs från Mitch McConnell, republikanernas minoritetsledare i senaten.
Biden trolige utmanare i presidentvalet, Donald Trump, hävdar föga förvånande att attacken aldrig hade kunnat ske om han varit president.
Han kräver en återgång till hans politik i Vita huset då USA, enligt Trump, skapade ”fred genom styrka” och dömer ut Biden som befälhavare.
Republikanerna försöker med andra ord utnyttja attacken som en bricka i valkampanjen genom att undergräva stödet för Biden.
Presidenten har redan sagt att USA kommer att svara. Han försöker skaffa sig lite tid och handlingsutrymme genom att säga att USA själva väljer tidpunkt och form för motattacken.
Joe Biden balanserar på slak lina. Det gäller att hitta rätt nivå på svaret. Tillräckligt hårt för att Iran ska få en tydlig signal att man gått för långt men inte så omfattande att Iran känner att de i sin tur måste svara direkt mot USA och därmed riskera ett storkrig.
Om svaret uppfattas som för svagt av en stor del av det amerikanska folket och det republikanska partiet riskerar Biden kritik för att vara för vek.
Den kritiken kommer oavsett att komma från Trump och hans parti men så länge majoriteten i USA betraktar svaret som balanserat kan Biden gå stärkt ur den för honom ovälkomna situationen.
Biden måste också ta hänsyn till att Gazakriget befinner sig i ett känsligt läge.
Tidningen New York Times rapporterade i helgen att förhandlingar pågår i Paris om en längre vapenvila på kanske två månader mot att Hamas släpper sin israeliska gisslan i utbyte mot palestinska fångar som befinner sig i israeliska fängelser.
Ett alltför oövertänkt och kraftfullt svar från USA skulle kunna torpedera fredsförhandlingarna och omintetgöra en deal mellan Israel och Hamas.
Biden vill ha slut på kriget så snabbt som möjligt och definitivt innan valrörelsen i USA drar igång på allvar i höst.
Den dödliga attacken mot USA-basen i Jordanien är bara den senaste i en rad av incidenter som hotar att leda till en upptrappning. Där ingår Huthirebellerna beskjutning av den civila sjöfarten i Röda havet, Hizbollahs beskjutning av norra Israel och Israels lönnmord på en Hamasledare i södra Libanon.
Var och en för sig är de inte tillräckliga för att utvidga kriget men det behövs bara att någon sida gör en felkalkyl för att ett större krig ska bryta ut.
Detta trots att ingen av sidorna egentligen vill ha en storkonflikt.
Vissa likheter finns mellan dagens läge i världen om det som rådde inför första världskriget. Ingen ville ha ett världskrig men det bröt ut ändå.
För Biden gäller det att hitta ett svar som avskräcker Iran utan att sätt världen i brand och därmed omintetgöra hans chanser att besegra Trump i november.