Därför söker USA stöd på Putins bakgård
USA:s intresse för de forna Sovjetrepublikerna i Centralasien brukar vara minst sagt ljummet.
Därför är det intressant att Anthony Blinken söker stöd på Vladimir Putins egen bakgård.
Något som bör både reta och oroa den ryske ledaren.
Medan ett antal av de forna Sovjetrepublikerna sökt sig till Nato och EU har flertalet förblivit trogna bundsförvanter till Ryssland. Putin har försökt knyta ett antal av dem närmare till sig genom att bilda en motsvarighet till Nato, Kollektiva säkerhetsorganisationen, CSTO.
Men kriget i Ukraina riskerar att erodera stödet. Putin demonstrerar ju för alla sina grannar att Ryssland vill dominera sitt närområde. I dag är det Ukraina som invaderas för att landet försöker kasta sig loss ur Ryssland grepp. Imorgon kan det vara Kazakstan eller Uzbekistan.
Även om länderna i Centralasien är diktaturer av gammal sovjetisk modell innebär det inte att de vill låta sig domineras av sin mäktige granne i norr. Samtidigt gör närheten till Ryssland att de varken kan, vill eller vågar kasta sig loss helt från Moskva.
Blinkens varning
Inte ens Belarus diktator Alexandr Lukasjenko, som kan tacka Putin för att han sitter kvar vid makten, vill förvandla Belarus till en lydstat och gå in i kriget på Rysslands sida.
Det är i det ljuset som USA:s utrikesminister Anthony Blinken nu besöker Kazakstan, Uzbekistan och träffar ledarna för Tadjikistan, Kirgizistan och Turkmenistan.
Det är första gången en representant för Bidenadministrationen hälsar på. Besöket är ett försök att ytterligare vidga klyftan mellan de forna Sovjetrepublikerna och Ryssland.
Men Blinken hade också med sig en varning.
USA har visserligen inte officiellt anklagat de centralasiatiska republikerna för att hjälpa Ryssland att bryta mot sanktionerna men det är tydligt att USA fruktar att en rad bannlysta varor når Ryssland via dessa länder.
Kastar sig inte i armarna
I samtliga har exporten till Rysslands mångdubblats. Det handlar inte bara om sanktionerade varor men det är uppenbart att när förbjudna varor smugglas in till Ryssland så är det bland annat via den långa landgränsen mot Kazakstan.
Blinken vill med sitt besök försöka förmå de numera självständiga Sovjetrepublikerna att sätta stopp för försöken at kringgå sanktionerna och peka på risken att USA kan svara med repressalier om så inte sker.
Det handlar också om att varna länderna för att bli transitland för eventuella transporter av vapen och ammunition från Kina till Ryssland. USA hävdar att Kina är på väg att sälja vapen till Ryssland.
Men Blinken hade också med sig lite morötter i form av ekonomiskt stöd på några hundra miljoner kronor.
Även om de forna Sovjetrepublikerna inte kommer att kasta sig i armarna på USA ser de alla positivt på bättre relationer med världens mäktigaste land, särskilt om det dessutom innebär utökade handelsförbindelser.
Vägrar erkänna
Skälet är att de alla ser på invasionen av Ukraina med oro. De har tidigare känt sig säkra och trygga med Ryssland som mäktig granne och bundsförvant men gör det inte längre.
När politiska oroligheter bröt ut i Kazakstan tidigt 2022 skickade Putin trupper för att stötta regimen. Men istället för att uttrycka sitt tack har landets nye president Kassym-Jomart Tokajev vägrat att skicka soldater till Ukraina eller att uttrycka sitt stöd för invasionen.
Han väckte extra uppmärksamhet när han vid ett möte i St Petersburg deklarerade att han inte tänkte erkänna de territorier som Ryssland annekterat i Ukraina.
Kazakstan har dessutom tagit emot över 200 000 ryssar som flydde landet när Putin försökte tvångsmobilisera dem att slåss i kriget. Även de övriga länderna har blivit en fristad för ryssar som inte vill slåss i kriget.
Så om Putin hade hoppats på stöd från sina diktatorskompisar i Centralasien så misstog han sig. Istället har de försökte förhålla sig passiva och lagt ner sina röster i FN när man röstat om att fördöma den ryska invasionen.
Gör sig mindre beroende
Estland, Lettland och Litauen var alla desperata att snabbt få bli medlemmar av EU och Nato för att skydda sig mot nya ryska imperieambitioner. Moldavien är i samma kategori medan Georgien står och vacklar sedan man fått en Moskva-vänlig regim.
Men även om ett antal andra före detta Sovjetrepubliker inte aktivt försöker hoppa över till västlägret så försöker alla göra sig mindre beroende av Moskva.
Uzbekistan tecknade ett samarbetsavtal med EU i juli förra året. Azerbajdzjan skrev i samma veva kontrakt om att fördubbla gasexporten till EU samtidigt som unionen mer eller mindre helt slutade importera rysk gas.
Så istället för att stärka sitt grepp om de forna Sovjetrepublikerna har Putins militära aggression försvagat Rysslands inflytande på sin egen bakgård.