Vi kommer fortsätta vara olika – det är liksom livet
Tänk dig att du lever i ett samhälle som menar att du, sättet du lever på eller en stor del av den du känner dig som är fel. Det borde inte vara så svårt, vi är många som till olika grad och på olika sätt kan identifiera oss med den tanken. Men tänk dig sedan att du lever i ett samhälle som menar att: du är inte fel – för du existerar inte ens. För bisexuella personer är osynliggörande, okunskap och förnekande av deras sexualitet, och därmed deras person, ett utbrett problem. Jag säger problem för att det bortglömda och förnekade B:t (bisexuella i HBTQ) får stora konsekvenser för många människor.
Studier visar att det är vanligt förekommande att bisexuella personer blir utsatta för våld och övergrepp, till och med i större utsträckning än såväl hetero- som homosexuella personer. De har även visats ha mer ångest och självdestruktiva beteenden så som självskada, ätstörningar, självmordstankar och självmordsförsök. Dessa oroväckande och förbisedda siffror gäller särskilt unga bisexuella kvinnor som även oftare har mindre tillit till andra människor och oftare känner sig missnöjda med sina liv.
Dessutom är det en större andel bisexuella personer som inte kommit ut eller som inte är öppna med sin läggning jämfört med homosexuella. De känner sig heller ofta inte helt självklara eller välkomna
i vare sig hetero- eller homosexuella rum.
Många drar slutsatsen att anledningen till forskningsresultaten är kombinationen av okunskap och bifobi som är utbredd i vårt samhälle. Det krävs ingen expertkunskap inom psykologi för att konstatera att människor som känner sig exkluderade, eller rent av förnekade, tenderar att må sämre. Det mönstret ser vi på så många håll i samhället.
Fördomar och negativa stereotyper tar sig uttryck på olika sätt. Bisexuella personer misstas inte sällan för att vara homo om de har en relation med en person av samma kön, vilket innebär att även personer som är bi kan utsättas för homofobi. En bisexuell man som kysser en annan man faller exempelvis in i målgruppen för bröliga osköningars ”Jävla bög!”-hets.
Utöver homofobin möts även bisexuella personer av fördomar och förtryck kopplat till enbart bisexualitet – och dessa fördomar kan komma från såväl hetero- som homosexuella personer. Många av dessa fördomar grundar sig i okunskap (det ligger liksom i fördomens natur) som vi därför måste råda bot på med kunskap!
Vi måste respektera att definitionen av den som är bisexuell utgår från hur personen själv identifierar sig, men för att försöka ringa in vad vi pratar om och sprida kunskap så kan bisexualitet benämnas som en person som har förmågan att bli kär i, förälskad i och/eller sexuellt attraherad av personer oavsett kön. Det signifikativa är att bisexuella kan gilla personer av mer än ett kön och därav faller utanför den vanliga beteckningen för hetero och homo. Anledningen att jag understryker just detta är att bisexualitet inte alltid ses som en egen sexualitet. Och därför som icke existerande.
En vanlig missuppfattning är att bisexuella gillar personer av alla kön precis lika mycket, men så behöver det inte vara. Du kan till exempel vilja ha sexuella relationer med ett kön men bara bli kär i ett annat. Eller tvärtom. Eller inget av det. Det finns inga sådana strikta ramar som du måste passa in i för att vara bi.
Kanske är det denna vanföreställning som lett till att bisexuella personer får höra att de skulle vara mer ”promiskuösa och slampiga” än andra, bara på grund av sin läggning. Denna idé har särskilt använts för att slå mot bisexuella kvinnor som till och med påståtts ha en hypersexuell störning och vara nymfomaner.
Studier har även visat att det finns en förutfattad mening om att bisexuella skulle vara otrogna oftare än andra.
Och så det ständiga ifrågasättandet: Personer som är bi kan få höra att de inte kan veta om de gillar personer av ett kön som de inte ”testat att ligga med”. Detta är givetvis struntprat, du kan ju veta själv vem du blir attraherad av utan att ha sex.
Andra direkt skadliga kommentarer som förekommer är att bisexuella skulle ”vara på väg att bli homosexuella”, ”inte har vågat komma ut hela vägen ur garderoben”, ”bara experimenterar”, eller ”inte har bestämt sig än”.
Det är väldigt ignorant och förenklat att påstå att på ena sidan har du heterosexuella och på den andra homosexuella – välj en sida och stanna där, fladdra inte runt i mitten. Bisexualitet är inte ”i mitten” av att vara gay eller straight. Det är inte halvvägs åt något håll. Bisexualitet är en egen sexualitet och bör respekteras som en sådan. Därför är det helt avgörande att du, som medmänniska, efter att ha inhämtat kunskap, på allvar försöker sätta dig in och förstå hur det är att inte passa in i normen. Vad det innebär att vara bisexuell i samhället i dag. Att du på riktigt försöker se på världen från ett förbisett perspektiv.
Inte bara som en tjänst åt någon annan, utan som en möjlighet att förstå världen. Och som din skyldighet – för utan empati blir det omöjligt att leva tillsammans i ett samhälle där alla inte är exakt likadana.
Oavsett om någon inte faller in i samhällsnormen på grund av hudfärg, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsvariation eller annat så ser vi ett gemensamt stort hinder: majoritetens bristande engagemang för människor som inte är som dem. Alldeles för många anser att ”andras frågor inte angår mig”, om det så är direkt eller indirekt genom att inte bry sig. Detta blir problematiskt eftersom upphörandet av exkluderande beror på den breda allmänhetens (normens) vilja att förstå hur det är och känns att vara exkluderad. För vi kommer fortsätta att vara olika, det är liksom det som är livet.