FN-chefen varnar för att ”kalla kriget” kommer tillbaka

Lena Mellin

FN:s generalsekreterare: ”Kalla kriget är tillbaka"

FN:s generalsekreterare António Guterres varnar för ett nytt kallt krig.

Men det skiljer sig från det förra som höll världen i ett järngrepp i över 40 år.

Generalsekreteraren har varnat för det nya kalla kriget flera gånger under senare tid. Nu gjorde han det igen under en presskonferens tillsammans med statsminister Stefan Löfven efter ett möte mellan dem på Kungliga biblioteket, KB, i Stockholm.

Det gamla kalla kriget, mellan USA och dåvarande Sovjetunionen och deras allierade, var en ideologisk kraftmätning mellan två ideologer, kapitalism och kommunism. Det pågick från andra världskrigets slut till Sovjets sönderfall 1991.

Det främsta fysiska uttrycket för det kalla kriget var järnridån, en mur som delade Europa i öst och väst. Men också den så kallade terrorbalansen, att båda sidor hade lika mycket kärnvapen. Ingen skulle våga anfalla den andra för konsekvenserna av det ville ingen ens tänka på.

Nu anser António Guterres att situationen annorlunda. Det finns inte längre två block, det är många olika parter. Dessutom saknas de mekanismer som tidigare fanns för att förhindra att konflikterna trappas upp.

Han har tidigare nämnt nervgiftsattacken i brittiska Salisbury för 1,5 månad sedan som ett exempel på att kalla kriget håller på att återuppstå. Där skadades den före detta ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal svårt av ett rysktillverkat nervgift av okända gärningsmän.

Det ledde till att Storbritanniens premiärminister Theresa May anklagade Ryssland för att ligga bakom dådet. Ryska diplomater tvingades lämna en lång rad länder och britterna utvisade exempelvis 23, USA 60 och Sverige utvisade en. Ryssland svarade med samma mynt och massutvisade diplomater från ett 20-tal länder.

– Jag tror att vi närmar oss en situation som till stor del liknar den vi levde i under det kalla kriget, sade António Guterres i slutet av mars.

Men han har också pekat på ett annat exempel, den djupa splittringen i FN:s säkerhetsråd om framför allt kriget i Syrien. Ryssland har använt sin vetorätt vid tolv tillfällen i Syrienfrågan.

– Just nu är det glädjande nog lugnare. Jag hoppas att situationer som den förra veckan inte upprepas, sade António Guterres till SVT:s Agenda i söndags.

Senaste gången som Ryssland lade in sitt veto i FN:s säkerhetsråd var i mitten av april mot en oberoende utredning om den misstänkta kemgasattacken i Douma i Syrien. Den hade stöd av tolv av rådets femton medlemmar.

Har Guterres rätt? Det får vi verkligen hoppas att han inte har. Men risken finns att han är något på spåren.

Så över till en mindre brännande fråga, varför träffades Löfven och FN:s generalsekreterare på Kungliga Biblioteket, ett forskningsbibliotek?

António Guterres resa till Sverige har gått i företrädaren Dag Hammarskjölds tecken. Han hade sitt årliga informella sammanträde med säkerhetsrådet på Backåkra, Hammarskjölds gård i Skåne. Han höll årets Dag Hammarskjölds-föreläsning i Uppsala. Och på KB finns Dag Hammarskjölds arkiv.

Säkerhetsrådets och Guterres besök i Sverige kostar statskassan två miljoner kronor som tas från budgeten för internationell samverkan.

Det här är Lena Mellin