Skapa en katekes så ingen tycker fel
Även vi skribenter, som kan ägna hela vår arbetstid åt att stå med ett vått finger i luften, börjar få svårt att hänga med. Vilka uppfattningar är godkända denna vecka? Vilka är skamliga, genanta och upprörande?
Kan man säga transsexuell, eller heter det transperson? Är det reaktionärt eller progressivt att tycka synd om manliga prostituerade? Kan man bjuda på odlad lax?
Det finns hjälpredor. De senaste dagarna har flera nya anmält sig.
För stressade barnfamiljer lanserar ett förlag ”krammärkta” barnböcker. Det är böcker som granskats ur ”demokrati-, jämställdhets- och mångfaldsperspektiv”. Experter på godkända åsikter har noga studerat materialet och, får man förmoda, korrigerat felaktiga attityder. Killar har sminkats, mammor och pappor har blivit mammor och mammor och tjejer pruttar.
Ett annat friskt initiativ kommer från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. SLU har startat en satirisk reklamkampanj, ”koldioxidens vänner”, som hånar dem som har felaktiga åsikter om klimatförändringarna. Få kan i och för sig ha missat att den korrekta uppfattningen är att jorden är på väg att gå under. Men kampanjen fyller en viktig funktion. Många tror att universitet fortfarande är ställen där man uppmuntrar olika åsikter och diskussion. SLU visar tydligt att det är en förlegad idé. Moderna universitet är förstås till för att även de sista avvikande procenten ska tvingas till samma, godkända ståndpunkt.
Ett tredje, mer handfast förslag kommer från regeringens utredare Eva-Maria Svensson. Hon vill lagstifta mot ”sexistisk reklam”. Det företag som ger uttryck för otillåtna attityder, ska helt enkelt förbjudas att göra det.
Alla dessa insatser är till stor hjälp för svenskar som är måna om att inte ha några uppfattningar, vid sidan av de riktiga. Men räcker de?
Risken finns att någon går vilse i denna djungel av märkningar, kampanjer och uppmaningar och av misstag råkar skapa sig en alldeles egen, okontrollerad, uppfattning.
Det bästa vore att regeringen tog ett helhetsgrepp. Varför inte sammanställa en katekes över godkända uppfattningar, som distribueras till alla svenska hushåll? Kanske också en parlör med godkända formuleringar, för att undvika ofrivilliga felsägningar?
Det skulle bespara svenskarna mycket oro och arbete.