Anderssons gåtfulla manöver
Värdelöst att liera sig med förlorare
En av påskens gåtor är varför Magdalena Andersson slår sig ihop med en förlorare. En loser.
Jag kan inte se en enda fördel med manövern.
I måndags meddelade S-ledaren Magdalena Andersson och Centerns nybakade ordförande Muharrem Demirok att deras partier tar ett så kallat utskottsinitiativ. De vill skynda på regeringens klimatplan som är planerad till i höst.
Man kan tycka att det är ett ord i rättan tid. Regeringen har hittills inte rosat marknaden på klimatområdet. Tvärtom, bilar och stora vägar har prioriterats på bekostnad av bland annat kollektivtrafik och järnväg. Enligt regeringens egna beräkningar kommer målet om att minska utsläppen av koldioxid öka i stället för att sjunka som de ska göra enligt redan beslutade miljömål.
Men man kan också tycka att det är ett huvudlöst val av partner. Och att det saknar alla möjligheter att nå framgång.
Avsikten med utskottsinitiativ är att riksdagen ska begära saker av regeringen. Riksdagen, vars makt utgår från väljarna, är på de flesta områden överordnad regeringen - förutsatt att den samlar en majoritet.
Men i det här fallet saknas förutsättningar att vinna. Av de 17 ledamöterna i Miljö- och jordbruksutskottet tillhör fem Socialdemokraterna och en är centerpartist.
Inte ens om de lyckas locka med sig de gamla kamraterna från Januariavtalet. V och MP, nås en majoritet. De har vardera en ledamot. Det räcker inte för att vinna en omröstning om ett utskottsinitiativ med udden riktad mot regeringen.
De fyra rödgröna partierna har helt enkelt inte majoritet i riksdagen. De kommer aldrig att få som de vill under den här mandatperioden så länge inte något av de blå partierna hoppar av regeringslinjen. Och det lär de inte göra i den här frågan.
Så vad är då tanken bakom detta nederlagsdömda initiativ? Det kan vara att väcka uppmärksamhet. Att ersätta en skarpt formulerad debattartikel med något som kanske, säger kanske, väcker större uppståndelse.
Men om det var den bakomliggande tanken var det i så fall också misslyckat. It didn´t hit the headlines (nådde inte de stora rubrikerna) för att uttrycka sig som en amerikan.
Det som i stället hände var att varje politiskt intresserad person undrade varför Magdalena Andersson plötsligt lierade sig med en loser. Ett parti som var valets stora förlorare, lett av en person med svensk politiks hittills lägsta förtroendesiffror. Obegripligt.
Stödet för Socialdemokraterna ökade i valet. De kravlade sig åter över 30-procentsstrecket. Framgången har fortsatt efter valet, sannolikt mer beroende på regeringens motgångar än de egna arbetsinsatserna.
Detsamma gäller Anderssons egna förtroendesiffror. Betydligt högre än de för regeringssamarbetets axelmakter Kristersson och Åkesson.
Men nu går hon alltså i armkrok med Muharrem Demirok vars parti tappade i riksdags- , region- och kommunalvalen. Nedgången har fortsatt sedan dess. Centern har inte heller bra svar på framtidens frågor enligt väljarna. Inte på ett enda område. Ett loser-parti.
Det gäller även miljö och klimat. Tre andra partier är bäst på det enligt väljarna. Det är, i fallande ordning, MP, S och M. Ingen draghjälp där om det var det Andersson hoppades på.
Hur man än letar är operationen värdelös för Magdalena Andersson. Hon vinner inga gröna poäng. Hon vinner inte glitter och glamour för att hon fått en inspirerande partner med luft under vingarna.
Hon vinner ingenting. Om den långsiktiga tanken inte är att dra upp Centerpartiet ur dyn och göra dem till en stabil partner efter nästa val. Att kort och gott hjälpa Demirok och hans parti att komma på banan igen.
Det är inte bara långsökt. Sannolikheten för framgång är dessutom närmast obefintlig. Ett parti vinner bara kraft på egna meriter. Undantag är taktikröster på valdagen. Men att börja planera för det redan nu är att lägga kraft på fel sak.
Om Magdalena Andersson vill ha mer tyngd i miljö- och klimatfrågan än hennes eget parti kan uppbåda får hon vända sig till Miljöpartiet som har högst trovärdighet i frågan. Inte till förlorarna i Centern.
TRE SPANINGAR
- Finska riksdagssval, som det i söndags, är ur vissa aspekter en invertering av det svenska. Alla röster är personröster och när dammet lagt sig bildas en majoritetsregering med flera partier. 22 procent personröstade i Sverige och regeringen stöds av 29 procent av väljarna. Därför samarbetar de med SD.
- Tålmodiga måste man kalla de svenska löntagarna som genom det så kallade industriavtalet accepterat minskningar av reallönen i flera år. 2022 är redan förlorat men det blir även 2023 och 2024 om det så kallade ”märket” hålls. 7,4 procent på två år är den ram som alla ska hållas sig inom för att inte riskera konkurrensraften.
- Märklig, på gränsen till obegriplig, är stämningen av ex-presidenten Donald Trump. Han ställs inte inför rätta för att han kanske köpt sex av ”Stormy Daniels”. Inte heller för att han köpt hennes tystnad. Utan på vilket sätt han betalt. Att ta pengar ur kampanjkassan kan vara bokföringsbrott.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.