Nio ”glömda” konflikter i skuggan av kriget i Ukraina
Medan västvärldens blickar och tankekraft är riktade exklusivt mot Rysslands invasionskrig i Ukraina så har en rad krig och konflikter på andra håll i världen "glömts bort".
Ingen finns där för att medla eller släcka dessa konflikthärdar vilket gör att de riskerar att växa till en större huvudvärk i framtiden.
Ingen tvekan råder om att den ryska invasionen av Ukraina utgör det största hotet just nu mot den rådande världsordningen. Lyckas Ryssland kväsa demokratin i Ukraina kan andra stå på tur.
Kriget tilldrar sig visserligen bara i Europa men följdverkningarna sprider sig som ringar på vattnet världen över.
Men det innebär inte att världen har råd med att låta övriga krig pågå utan allvarliga försök att få ett slut på striderna. Ju längre en konflikt tillåts pågå desto svårare att lösa blir den oftast i slutänden.
FN, Internationella Röda korset och en rad andra hjälporganisationer försöker slå larm om övergrepp, svält och kriser på andra håll men världen orkar liksom inte lyssna på riktigt.
Kriget i Ukraina tar upp allt syre just nu.
Här är nio av de krig och konflikter som kräver världens uppmärksamhet men som till stor del fallit i glömska. Ordningen är slumpmässig.
Nordkorea
Medan världens uppmärksamhet varit riktad mot Moskva och Kiev har diktator Kim Jong-un passat på att testa olika robotar som i framtiden kan användas som bärraketer för Nordkoreas kärnvapen.
För tvärtemot vad Donald Trump påstår så löste han inte problemet med Nordkoreas massförstörelsevapen. Tvärtom verkar den unge diktatorn mer bestämd än någon av sina företrädare att behålla och utveckla det som blivit landets främsta livförsäkring.
USA:s taktik under Joe Biden har varit att till stora delar ignorera Nordkoreas rakettester, delvis på grund av Ukraina. Men spänningen i området stiger inte minst sedan Sydkorea fått en ny president med en hårdare attityd mot det kommunistiska Nordkorea.
Ett omfattande utbrott av omicron i Nordkorea, där befolkningen är ovaccinerad, bidrar till osäkerheten.
Myanmar
Sedan militären genomförde sin kupp mot Aung San Suu Kyi för ett drygt år sedan har ett inbördeskrig utbrutit och successivt förvärrats. Omvärlden har riktat sanktioner mot militären men så här långt har de inte visat någon vilja att återgå till civilt styre.
Efter initialt starka fördömanden från omvärlden har kritiken nu nästan tystnat helt.
Presidenten och den skandaliserade fredspristagaren Aung San Suu Kyi har redan dömts till sammanlagt 11 års fängelse men ytterligare rättegångar väntar.
Kriget är ovanligt på så sätt att militären krigar mot den mestadels obeväpnade civilbefolkningen som vill ha demokratin tillbaka.
FN varnar för en fördjupad humanitär kris, intensifierat våld och snabb ökning av fattigdomen i ett land som redan är väldigt fattigt.
Syrien
Efter över ett decennium av inbördeskrig har läget stabiliserats i bemärkelsen att diktatorn Bashar al-Assad ser ut att gå segrande ur kriget. Av den demokratiska oppositionen som startade upproret återstår nästan ingenting. Assads främsta fiender är de islamistiska grupper som förskansat sig i Idlib-provinsen, en av få delar av landet där kriget fortsätter.
Men Syrien fortsätter att vara en destabiliserande faktor i regionen och världen. Turkiets president Erdogan hotade nyligen med en ny invasion av norra Syrien för att upprätta en buffertzon för att förhindra att kurdiska styrkor ska kunna attackera Turkiet från Syrien.
Samtidigt kommer rapporter om att terrorgruppen Islamiska staten på nytt växer efter att de förlorat sitt kalifat.
Fortfarande är miljontals syrier på flykt inom landet och i grannländerna.
Libyen
När Nato ingrep för att hindra den dåvarande diktatorn Moammar Qaddafi från att mörda sitt eget folk var förhoppningen att Libyen så småningom skulle förvandlas till en demokrati. Dessa förhoppningar har minst sagt kommit på skam.
Elva år efter att Qaddafi störtades styrs landet fortfarande av olika väpnade klaner som behärskar olika delar av landet. Libyen är fortfarande en tummelplats för vapenhandlare, flyktingsmugglare och diverse andra ljusskygga figurer.
Landet är i stort behov av ett internationellt samordnat försök att få det på fötter och sätta stopp för laglösheten som bidrar till att destabilisera hela Nordafrika. Men världens ledare har sina blickar riktade åt annat håll.
Etiopien
Fredspristagaren Abiye Ahmed som för några år sedan hyllades för sina fredsansträngningar i landet och gentemot grannen Eritrea har hamnat i pariafacket sedan han sköt upp de allmänna valen och inledde ett nytt inbördeskrig i landet hösten 2020.
Sedan dess har krigslyckan gått upp och ner. Omvärlden har försökt pressa den etiopiske presidenten att initiera fredförhandlingar och släppa in utländska hjälpsändningar.
Det har varit oerhört trögt. Tidvis har hjälpsändningar släppts in men Ahmed har inte tvekat att använda svältvapnet särskilt mot befolkningen i Tigray-provinsen som motsätter sig presidentens maktanspråk.
Etiopien är ett typexempel på en konflikt som skulle må bra av att omvärlden, framförallt USA och EU, kunde ägna mer tid åt att försöka pressa parterna att lägga ner vapnen.
Kongo
De senaste månaderna har nya strider utbrutit i östra Kongo, nära gränstrakterna till Rwanda. En konflikt med rötterna i folkmordet i Rwanda 1994.
Så här desperat beskriver Jan Egeland, generalsekreterare i Norsk Flyktinghjälp, läget.
– I Kongo pågår en av 2000-talets värsta humanitära kriser. En dödlig kombination av ökande våld, rekordsvält och total försummelse har orsakat en megakris som kräver megainsatser.
Men de rika länderna är fullt upptagna med att ge ekonomiskt stöd till Ukraina. De drar ner på sina biståndsbudgetar till länder som Kongo.
Resultatet är att miljontals behövande människor glöms bort och lämnas utan all hjälp.
I ärlighetens namn är det inte bara ett resultat av Ukrainakrisen utan även av en trötthet på att åratal av hjälp inte lett till att situationen förbättrats.
Mali
Landet har skakats av två militärkupper sedan augusti 2020. Relationerna med den gamla kolonialmakten Frankrike är svårt ansträngda sedan kuppledarna inlett ett samarbete med den ryska privatarmén Wagnergruppen.
Det har lett till att Sverige kommer att avveckla sitt deltagande i FN-styrkan Minusma ett år tidigare än beräknat.
Detta samtidigt som problemen med väpnade islamistiska grupperingar i landet bara ökar. Det bidrar i sin tur till instabilitet i grannländer som Libyen och Burkina Faso.
Islamiseringen i Sahelområdet kan utvecklas till ett stort framtida hot även mot västvärlden. Det är i länder med svaga statsbildningar som terrorgrupper som IS kan etablera nya högkvarter.
Därför är det olyckligt att västvärlden nu mer eller mindre lämnar walk-over i Mali.
Venezuela
Ett exempel på hur Ukrainakriget även kan få viss positiv påverkan på andra konflikter. USA har inlett ett töväder med det socialistiska styret i Caracas eftersom Venezuela är rikt på olja och ett av de länder som kan bidra till att kompensera för bortfallet av rysk olja. Både USA och EU har infört ett importförbud av rysk olja, även om EU:s träder i kraft fullt ut först vid årsskiftet.
USA:s närmande till Venezuela har också gjort att den politiska oppositionen och de facto diktatorn Nicolas Maduro verkar vara på väg att gräva ner stridsyxan.
För 20 år sedan var Venezuela ett av den Latinamerikanska kontinentens rikaste länder men år av socialistiska experiment och politiska motsättningar har gjort det till ett av kontinentens fattigaste. Kanske kan USA:s förnyade engagemang ändra på det.
Jemen
Numera kallas Jemen rutinmässigt för den värsta humanitära katastrofen i världen. Närmare 25 miljoner människor är beroende av nödhjälp.
Fredförhandlingar hölls i Sverige redan 2018 men striderna har fortsatt mellan den Iran-stödda Houtimilisen och de Saudistödda regeringstrupperna. Tillfälliga vapenvilor väcker då och då hopp om ett stopp på konflikten med det slutar alltid med att striderna fortsätter. Strider där framförallt civilbefolkningen drabbas hårt.
Konflikten är ännu ett av de krig som är ett resultat av det folkliga uppror 2011 som kallades den arabiska våren, försöket att demokratisera arabvärlden. I praktiken är det ett proxykrig mellan de två regionala stormakterna Saudiarabien och Iran.
Frågan är om den här konflikten varit närmare en lösning ens om Ukrainakriget inte inträffat.
Som om detta inte vore nog finns det ytterligare krig- och konflikter som hamnat i skuggan av Ukrainakriget. Jag hade exempelvis kunnat ta med Somalia, Honduras, Mozambique eller Afghanistan.
Många av de konflikter jag nämnt låg i medie- och politikskugga redan före Rysslands invasion av Ukraina men nu ligger de ännu längre bort från att få den uppmärksamhet de förtjänar.
USA har anslagit över 300 miljarder kronor för att leverera vapen till Ukraina. EU har anslagit över 100 miljarder kronor för samma sak. Därtill får Ukraina ytterligare ekonomsikt stöds i mångmiljardklassen.
Det säger sig självt att det varken finns särskilt mycket pengar eller uppmärksamhet över att ägna åt andra brännande konflikthärdar.