Den svenska demokratin inskränktes i dag
Klockan 11.37 i dag meddelade Konstitutionsutskottet att det ställer sig bakom en grundlagsändring som hotar att inskränka demokratin.
Hade det gått att avslöja att den svenska regeringen skickade två män till tortyr i Egypten om den kommande lagen om utlandsspionage gällt 2003?
Fredrik Laurin, en av journalisterna bakom Kalla Faktas internationellt uppmärksammade scoop, tror inte det.
Visst, denna farhåga går att avfärda som en journalists överspända och alarmistiska reaktion.
Låt oss då i stället lyssna på vad juristerna har att säga om vad som är i görningen.
Mikael Ruotsi, lektor i konstitutionell rätt, en av ingenjörerna bakom lagprodukten, bedömer att publiceringarna för några år sedan om att Sverige planerade att hjälpa Saudiarabien bygga en vapenfabrik hade varit brottsliga om de nya paragraferna varit på plats.
Vad handlar då allt detta om?
Det nya brottet utlandsspionage ska stärka skyddet för hemligheter inom internationella samarbeten som FN, Nato och EU.
Petandet i grundlagen beror på att denna form av utlandsspioneri blir ett tryck- och yttrandefrihetsbrott.
Det blir bland annat straffbart att röja uppgifter som kan skada Sveriges relation till andra stater.
Dessutom blir det olagligt att lämna information som kan skada Sverige.
Visselblåsaren Anders Kompass ska vara glad för att han läckte uppgifterna om hur FN-soldater i Centralafrikanska republiken begick övergrepp innan de här paragraferna trädde i kraft.
Även de ansvariga utgivarna på Sveriges redaktioner som rapporterade om denna skandal har skäl att vara tacksamma.
Av lätt insedda skäl möttes det ursprungliga lagförslaget, som lades fram redan 2017, av högljudd kritik från olika remissinstanser. Inte minst medieföretagen hade åsikter.
Regeringen lyssnade på kritiken och införde en ventil i form av ett så kallat försvarlighetsundantag.
Exempelvis ett avslöjande om brott begångna av internationella styrkor som har ett journalistiskt syfte kommer inte vara straffbart.
Men ventilen är vag och oprövad. Och det kommer att vara staten, inte ansvarig utgivare, som avgör vad som är försvarligt.
Eftersom det ska ändras i grundlagen måste riksdagen fatta beslut om den nya lagen två gånger med val mellan besluten.
I april i år röstade alla partier utom Vänsterpartiet och Liberalerna ja till lagändringen.
Majoritetens inställning hade varit rimlig om utlandsspionage i dag varit ett oreglerat område där det varit fritt fram att skada Sverige utan att det fått konsekvenser.
Så är det dessbättre inte. Exempelvis brottsbalkens bestämmelser om brott mot rikets säkerhet är användbara.
Att politikerna lyckas driva igenom den nya lagen nästan helt utan besvärande frågor är inte ett gott betyg till samtidens offentliga samtal.
I dag, torsdag, var frågan uppe i Konstitutionsutskottet. Liberalerna har svängt och är numera för.
Den 16 november ska lagen klubbas i riksdagen för andra gången. Ledamöterna kan då besluta att ärendet återförvisas till utskottet.
Men det är inte ett realistiskt alternativ. En tredjedel av riksdagsledamöterna måste nämligen ställa sig bakom manövern. Det kan vi glömma.
Politiker och militärer som ostört vill kunna ägna sig åt övergrepp i konflikter är att gratulera.