Jokrarna som kan avgöra Italiens väg framåt
Berlusconi.
Bersani.
Beppe.
Benedictus.
De fyra huvudpersonerna i det italienska val som blir ett vägval för Italien.
Klockan närmade sig midnatt.
Trängseln i intervjuzonen på San Siro, Milans mäktiga fotbollsarena, var total.
När Silvio Berlusconi, klubbens ägare, kom ut utbröt kaos. Jag lyckades få fram min tv-mikrofon trots att en av den förre premiärministerns livvakter tog tag i min arm, hårt.
Medan jag ställde en fråga om matchen vi just sett slogs jag av hur gammal och trött Berlusconi såg ut, trots alla plastikoperationer.
Han log sitt eviga leende och pratade slipat, rutinerat.
Men blicken, den var matt.
Detta var för exakt ett år sen och bara några månader hade gått sen Berlusconi förlorat sin premiärministerpost.
Men ”Il cavaliere” har inte nått rollen som Italiens länge mäktigaste man – politiskt, ekonomiskt och medialt – utan anledning. Han förmår likt ingen annan resa sig och göra comeback.
Trots alla skandaler, rättegångar, miljardförluster och motgångar, både politiskt och privat, är 76-årige Berlusconi tillbaka på scenen.
De senaste månaderna har han med stormsteg knappat in på Pier-Luigi Bersanis vänsterkoalition. Med i leken, som stöd för Bersani, finns också Mario Monti, som hade det otacksamma uppdraget att ta över vid rodret och inleda den ekonomiska saneringen när Berlusconi tvingades bort.
Nu har dock en ny joker blandat sig i spelet om väljarna.
”Ge upp! Dra medan ni har chansen! Ni är omringade.”
Så löd Beppe Grillos utmanande uppmaning till det politiska etablissemanget inför 35 000 jublande anhängare på Piazza Duomo i Milano.
Torget svämmande över av väljare som fallit för komikern Grillos missnöjestaktik och antipolitik.
Berlusconi lovar guld och gröna skogar (sänkta skatter och ökade förmåner). Grillo ber i stället allt och alla (EU och de stora italienska partierna) att dra åt skogen.
Där Berlusconi använt sig av sina tv-kanaler och tidningar är Beppe Grillo ett steg före in i framtiden med sin enormt lästa blogg där han snabbt och enkelt för fram sina budskap och kommunicerar med sina väljare.
Utgången inför valet är alltså mycket oviss.
Inte minst på grund av den andra jokern, Benedictus XVI, även benämnd som påven. När han meddelade att han skulle avgå vändes strålkastarna mot Vatikanen och bort från valet.
Något som drabbat Berlusconi hårdare än Beppe Grillo.
Den populistiske komikern rubbar maktbalansen som redan är osäker. Läget blir extra spänt av det allvarliga ekonomiska läge Italien befinner sig i.
Att se det i siffror är en sak – att prata med italienska vänner som oroar sig för räkningar, skolböcker och tandläkarkostnader en annan.
I slutändan är det vad det här valet handlar om, huruvida Italien ska vända Europa och omvärlden ryggen, i sluten enighet. Eller om man ska bita i det sura äpplet, betala skulderna, sanera ekonomin på allvar och blicka framåt.
Det kan som utomstående vara svårt att förstå hur Berlusconi gång på gång lockar och pockar och blir förlåten sina synder. Men när tiderna är hårda är det skönt med någon som lovar att allt ska bli som förr. Den ekonomiska krisen har skapat sorg och lidande, med en självmordsvåg bland italienska företagare det senaste året, främst män. Pappor och familjeförsörjare har slängt sig framför pendeltåg och hängt sig när konkurser fått deras värld att rasa samman.
Protester hörs, fackeltåg drar genom de vackra gamla italienska städerna. Men lågorna flämtar matt i det tilltagande ekonomiska mörkret.
Och Beppe Grillos framgångar, de är en grinande skrattspegel av det förakt många hårt arbetande italienare känner inför makten och de politiker som man menar bara vill sko sig.
Att lyssna på varningar om att Italien kan hamna i samma sits som Grekland är inte så roligt. Grillo river däremot ständigt ner skratt.
Som vännen Massimo i Rom uttryckte det häromveckan, med sitt grappaglas trotsigt höjt i protest:
”Jag skiter väl i EU. Vi klarar oss på egen hand. Grillo ber alla att dra åt helvete och det är precis vad vi ska göra…
Va fan culo! Fuck off Europa!”